Tjänstepensionsdirektivet: Alectas remissvar på trafikljusmodellen

Mer information Slutförslaget innehåller förändringar som i praktiken gör det omöjligt för bolagen att sänka sin ränterisk på annat sätt än genom svenska statspapper med lång löptid, samtidigt som utbudet av sådana obligationer är otillräckligt. Alecta menar att Finansinspektionens nuvarande förslag därför står i konflikt med grundtankarna bakom tjänstepensionsdirektivet. - Finansinspektionens trafikljusmodell utgår från de bästa avsikter och ansatsen är sund. Men att utforma tillsynsverktyget så att det bygger in en risk för ett destabiliserande beteende på marknaden är inte förenligt med uppdraget att skydda konsumentintresset, säger chefen för Alectas kapitalförvaltning, Staffan Grefbäck. Finansinspektionen måste utgå från att trafikljusmodellen får ett stort inflytande på hur branschen i stort väljer att utforma framtida placeringsstrategier. Trafikljusmodellen är inte ett analysverktyg framtaget av vem som helst, utan av den tillsynsmyndighet som ska bedöma om aktsamhetskraven i den nya tjänstepensionslagen uppfylls. Det betyder att modellen kommer att påverka hur bolagen bedömer sin riskexponering. Att tillsynen kommer att ta hänsyn till fler aspekter av varje enskilt bolags särskilda förutsättningar håller inte som argument när det handlar om trafikljusmodellens generella egenskaper. En hel bransch kan rimligen inte anses ha särskilda förutsättningar som medger särbehandling. Det är därför viktigt att modellens generella styreffekter inte motverkar stabilitet på marknaderna. Behandlingen av utländsk ränterisk har i slutförslaget förändrats på ett sätt som både gör modellen mer komplicerad och som kan bidra till att skapa ett destabiliserande efterfrågeöverskott på svenska statspapper. Eftersom den nya tjänstepensionslagen ställer nya, utökade krav på informationsgivningen till kunderna är det viktigt att de centrala delarna i tillsynen går att förklara på ett rimligt sätt även för intressenter utan specialkunskaper. Alecta visar i sitt remissvar att ändringen dessutom medför att det i praktiken blir omöjligt att sänka ränterisken märkbart på annat sätt än genom svenska statspapper. En annan förändring i slutförslaget var att en lägstanivå för kreditrisker på 0,5 procent infördes. Den skapar en orimlig fördel för statspapper i förhållande till andra instrument med låg kreditrisk. Alectas förslag: Alecta föreslår i sitt remissvar till FI två förändringar som förenklar modellen och minskar risken för en styrning av branschen som emot konsumentintresset: en förändrad behandling av Euroobligationer i linje med den metod Finansinspektionen använde i Utkast 2. en halvering av lägstanivån för ökning av den så kallade kreditspreaden (ränteskillnaden mellan en placering med kreditrisk och en riskfri placering). För mer information, kontakta gärna Staffan Grefbäck, chef för Kapitalförvaltning, Alecta. Telefon: 08-441 65 62 Johan Anderson, pressansvarig, Alecta Telefon: 08-441 68 11, 070-288 68 11