Vermeer van Delft och hans konst (4)

Till Vermeers genremåleriet hör en bordellscen, verket "Hos kopplerskan", 1656. Man förmodar att Vermeer i detta fall blev inspirerad av Caravaggisten Dirck van Baburen (1590-1624) och hans "Kopplerskan", (1622) som hans svärmor Maria Thins ägde, eftersom denna tavla även förekommer på hans egna tavlor som "bild i bilden".

Det fanns ett stort intresse för sådana temata med anledning av att vardagsmoralen i samhället blev allt mer pryd och dygdig. Motivet går tillbaka på Lukas 15, 11 om den förlorade sonen som tillbringar sin tid och slösar bort sina pengar på värdshuset bland de prostituerade. Folk skulle ta lärdom av bilderna. Man varnade för dryckenskap och den fattigdom som sådan leder till.

Motivet dryckenskap är centralt i Vermeers målning. På det med en matta prydda bordet, som fungerar som en avskiljare mellan betraktaren och aktörerna, står en vinkaraff till höger. Den unga kvinnan med den citrongula boleron håller ett vinglas i sin vänstra hand. Hennes högra öppna handflata förväntar sig en penning. En man omfamnar henne bakifrån och håller sin vänstra hand på hennes bröst. Den gamla kopplerskan i svart huckle vakar över betalningen medan en annan gäst som är klädd i en mörk burgundisk dräkt höjer sitt glas med blicken vänd mot betraktaren. (Är detta månne ett självporträtt av målaren?) Tema är "kärlek till salu".

Ett annat motiv är "Sovande flicka", 1657, där kvinnan antagligen är en husmor, som har druckit för mycket och därför åsidosätter sina husmodersplikter. Vermeer har senare målat över bilden av en man som står och betraktar henne i ett rum intill. På bordet står en fruktkorg med bland annat äpplen! och inlindat i en duk ligger ett ägg, vilket ju anses vara erotiska tecken. Av detta drar betraktaren slutsatsen att verket handlar om en otrogen kvinna. Ett antikt ordspråk säger: "Mulier si temetum biberit domi ut adulteram puniunta" (När en kvinna dricker vin hemma, ska hon bestraffas som äktenskapsbryterska.)

Vem var då denne Johannes/Jan Vermeer van Delft som person? Man vet egentligen inte så mycket om hans uppväxt. Han döptes den 31 oktober 1632 som andra barn och ende son till sidenvävaren Reynier Jansz från Antwerpen. Modern hette Digna Baltens och familjen bodde i Delft. När fadern blev medlem i Delfska St.-Lukas-Gillet skrev han in sig som "konsthandlare". Samtidigt som fadern utövade yrket som vävare, arrenderade han även ett värdshus, hade alltså tre sysselsättningar samtidigt. Det lyxiga värdshuset Mechelen köpte han år 1641 för 2700 gulden, där Delftens välbärgade borgare kom att umgås, något som säkert blev viktigt för Johannes/Jan Vermeer, eftersom berömda målare som Balthasar van der Ast, Pieter Steenwyck och Pieter Groenewegen hörde till gästerna. Deras bekantskap kan ha inspirerat unge Vermeer. Den 29 december 1653 blev Vermeer upptagen som frimästare i samma gille som fadern. Vem eller vilka som var hans lärare är oklart.

Den 20 april 1653 gifte sig Vermeer med Catharina Bolnes, dotter till Maria Thins, som i början var emot äktenskapet, kanske för att brudgummens far hade skulder, kanske för att Vermeer var kalvinist och hans tillkommande katolik. Ingenstans finns dokumenterat att Vermeer övergick till katolicismen. Familjen bodde först i Mechelen, men flyttade sedan hem till Vermeers välbärgade svärmor, Maria Thins. Paret fick femton barn, varav elva överlevde barndomen. Vermeer målade kanske två verk per år och arbetade som konsthandlare likt sin far. Familjen bodde på husets nedre våning. Vermeer hade sin ateljé på övervåningen i svärmoderns hus och levde antagligen under denna tid i goda ekonomiska omständigheter, tjänade mer på att sälja andras målningar än på sina egna. I ateljén stod Vermeers två stafflier och tre paletter. Det tunga ekbordet med mattan på och stolarna som avbildas på många av hans tavlor ingick i husets möblemang. Vermeer målade mestadels på beställning. Detta framgår också ur aristokraten Balthasar de Monconys dagbok 1663:

 "I Delft träffade jag målaren Vermeer, som inte ägde sina egna verk. Vi såg emellertid en tavla hos bagaren Hendrick van Buyten, som hade betalat ett hundra livres för den. Det tyckte jag var sex pistoler (10 gulden) för mycket."

Under de sista åren av Vermeers liv försämrades hans ekonomi. Han fick skulder och tvingades ta lån. Den 5 juli 1675 reste han till Amsterdam för att ansöka om en kredit på 1000 gulden. Kriget med Frankrike pågick. Vermeer blev deprimerad och hans krafter avtog. Den 15 december 1675 begravdes han i Delft och efterlämnade elva minderåriga barn. Då hans hustru inte förmådde betala skulderna, övertog högsta domstolen i Den Haag förvaltningen. Catharina Bolnes fick bara behålla  två verk, "Kvinna med pärhalsband" och "De Schilderconst" (målerikonsten) som hon betalade skulderna till sin mor med.

År 1940 köpte den misslyckade konstnären Adolf Hitler "De Schilderconst" (Allegorie der Malerei),som på något sätt hade hamnat hosösterrikarnaEugen und Jaromir Czernin. För den betalade han 650. 000 riksmark och även skatten på 500. 000 riksmark. Verket var avsett för Kunstmuseum Linz men befann sig efter köpet kvar i München. Mot slutet av Andra världskriget gömdes det undan i Altaussee i ett bergverk men hittades och beslagtogs av den amerikanska armén. Amerikanarna lämnade över tavlan till Kunsthistorisches Museum in Wien vid krigets slut. En Vermeer-utställning ägde rum där våren 2010.

KonstnärenVermeers konst har alltid beundrats och uppskattats men i mitten av 1920-talet blev hans konst mycket eftertraktad. Att så mycket, med så små åthävor, kan rymmas på en palett! En enkelhetens triumf som skär rakt igenom århundradena.

Min senaste dokumentärroman "För inte så länge sedan" skildrar de svenska samhällsförhållandena för 100 år sedan och människors livsvillkor. Våra förmödrar, de som kämpade för kvinnors människovärde, rätt till utbildning, rösträtt och ett jämställt liv, har bidragit till senare generationers välstånd. Ur ett kvinnligt perspektiv ser historien med mannen som norm annorlunda ut.  

Lilian O. Montmar, författare

Recensioner av dokumentärromaner och e-böcker finns på Bokförlaget Alertas hemsida: 

http://www.bokforlaget-alerta.se

Välkommen att se en kortfilm om boksläppet i ABF-Huset den 17 mars :
 https://www.youtube.com/watch?v=6go58pAa5vY&feature=youtu.be

Se även Kunskapskanalen: http://www.ur.se/Produkter/174398-En-bok-en-forfattare-Maria-Magdalena-Mathsdotter?product_type=programtv&q=samer

Alla våra böcker kan  beställas på Bokrondellen, Adlibris, Bokus, Bokia eller köpas  i närmaste bokhandel.