Nyhet -
Välkommen till hembygdsdagarna i Vilhelmina 2012 och föredrag om Maria Magdalena Mathsdotter
När intendenten på Vilhelmina museum, Laila Eliasson, uppmärksammade mig på att samekvinnan Maria Magdalena Mathsdotter hade gått till kungs år 1864 för att be kung Karl XV om en skola och ett barnhem för samebarnen i Dalasjö och att jag borde skriva om hennes hjältedåd, insåg jag att jag först måste inrikta mig på en bildningsresa av stora mått, eftersom jag totalt saknade kunskap om samernas historia.
Jag hade redan skrivit en dokumentärroman om ”Kolonisterna på hjortronmyrarna”, som handlar om 1920-talets arbetslöshet, som myndigheterna försökte avhjälpa genom att ge krediter till arbetslösa industriarbetare från Mellansverige. Svenska staten var emot att folk skulle emigrera och arbetade för att ”rätt folk” skulle bosätta sig med sina familjer i Norrlands inland och där bli kolonister. Den kommande boken skulle bli en pendang till den första och handla om en annan utsatt grupp, samerna, som sedan urminnes tider levde i den bygd där nybyggarna fick tillstånd att slå sig ned. Jag fick erfara hur överhetens intressen och attityder ställer svaga grupper emot varandra.
Maria Magdalena Mathsdotter drevs av sin tro. Jag intresserar mig för den psykologiska process som handlar om hur en människas förutsättningar kan påverkas och präglas av en tro och genom denna ingjutas ett sådant mod som krävs för att uträtta ett storverk som hennes.
Jag har försökt sätta mig in i Maria Magdalena Mathdotters liv, familjens levnadsvillkor och traditioner och resultatet av hennes två besök i Stockholm. Som utgångspunkt har jag haft tillgång till uppteckningar, dokument, brev, tidningsartiklar, en bok av Henri Roehrich, som vid den tiden var pastor i den Franska Reformerta Kyrkan i Stockholm, samt källskrifter i skriftserien Urkunden (Forskningsarkivet i Umeå). Dessutom har jag haft stöd av personer med stor och nära insikt i samernas liv.
En läsvärd bok måste gestaltas och tända liv i stoffet annars dör skildringen. Där berättelsen krävt det har jag tagit den diktande fantasins rättigheter i anspråk. Eftersom jag förstås inte kan veta hur Maria Magdalena Mathsdotter och människorna omkring henne talade och tänkte, tvingades jag lägga ord och tankar i munnen på mina karaktärer. Stora delar av denna bok borde ha skrivits på dialekt, men i valet mellan att skriva en förfalskad dialekt eller använda vanligt skriftspråk, även i repliker, har jag ansett den senare utvägen vara att föredra. Jag har ändå försökt att anpassa ordvalet tidsmässigt.
Dokumentärromanen ”Maria Magdalena Mathsdotter – Kungen, samekvinnan och den franske pastorn” kommer att presenteras under hembygdsdagarna 2012:
den 4 juli kl.18.00 på Norgefarargården
den 5 juli kl.18.00 på Sagagården i Dikanäs genom Studiefrämjandet
den 7 juli kl.11.00 på Församlingshemmet i Vilhelmina
den 11 juli kl.19.00 på biblioteket i Lycksele
den 15 juli efter högmässan i Fatmomakke kyrka
Recensioner se: http://allehanda.se/mer/kultur/bocker/1.4791965-en-stark-och-beslutsam-kvinna
http://www.nsd.se/kultur/artikel.aspx?ArticleId=6963318
Bokförlaget Alerta
Lilian O. Montmar
hemsida: http://home.swipnet.se/Alerta
Ämnen
- Konst, kultur, underhållning
Kategorier
- samhällskritik
- samhälle
- historia
- dokumentärer
- arbetsliv