Blogginlägg -

Sverige är landet med störst andel "ljusgröna" fonder i EU

I mars 2021 infördes EU-krav om att fondförvaltarna ska informera och redovisa sitt hållbarhetsarbete. I Sverige kunde nästan 8 av 10 fonder klassas som "ljusgröna" vilket betyder att de främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. EU-statistiken visar nu att Sverige har störst utbud av ljusgröna fonder i Europa.

EFAMA har publicerat information om hur EU-länderna har klassat fonder enligt EU förordningen om hållbarhetsarbete. Enligt förordningen ska fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper klassas som "ljusgröna". Fonder som har som mål att investeringarna ska vara hållbara ska klassas som "mörkgröna". EFAMA beskriver också hur andelen gröna tillgångar är koncentrerade till ett begränsat antal länder och att andelen gröna fonder varierar stort mellan olika EU-marknader.

Ljusgröna fonder

Man hittar flest ljusgröna fondtillgångar i Luxemburg, Frankrike, Nederländerna, Sverige och Irland. Dessa länder står för 85 procent av den ljusgröna fondförmögenheten i EU. Tittar man istället på hur stor andel de ljusgröna fonderna utgör av de totala fondtillgångarna på respektive marknad så hamnar Sverige i topp. I Sverige klassas hela 92 procent av den totala fondförmögenheten som ljusgrön. På andra plats kommer Belgien med 50 procent och på tredje lats kommer Nederländerna med 48 procent. Längst ner på listan kommer Grekland, Polen och Ungern som alla ligger på 1 procent.

I Sverige har miljö och hållbarhet haft ett stort fokus länge, långt innan EU-kraven trädde i kraft, vilket delvis kan förklara den otroligt höga andelen ljusgröna fonder. Förhoppningsvis kommer fler länder att ta efter nu och öka sina andelar ljusgröna fonder men kanske inte i nivån med den svenska marknaden.

Mörkgröna fonder

När det kommer till de mörkgröna fonderna, som har hållbara investeringar som mål, är andelen mycket lägre i alla länder. Luxemburg har störst fondförmögenhet i mörkgröna fonder, däremot är marknadsandelarna störst i Belgien på 4,1 procent, följt av Luxemburg på 3,6 procent samt Sverige och Nederländerna på 3 procent.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Ekonomi, finans

Kategorier

  • budget
  • bank
  • sparande
  • ekonomi
  • investeringar

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Skapa hållbara vanor för din ekonomi

    Brukar du skjuta upp saker som du vet att du borde göra? När du sedan slutför den uppgiften upptäcker du att det faktiskt gick ganska snabbt och du funderar på varför du skjutit upp det så länge? Här är fem smarta vanor som alla vet att de borde göra, som inte tar särskilt lång tid att skapa, men som många ändå gärna undviker.

  • Den svenska fondmarknaden

    Ingenstans i världen är det så populärt att spara i fond som i Sverige. Om man räknar med det obligatoriska sparandet till premiepensionen så är faktiskt alla svenskar som arbetar fondsparare. Den svenska fondmarknaden präglas av effektivt konsumentskydd, hög transparens, låga fondavgifter jämfört med övriga EU och ett stort intresse för hållbarhet.

  • Ska man välja en fondrobot eller att bygga en egen fondportfölj?

    Det diskuteras mycket idag om olika fondrobotar och det förekommer mycket reklam för dem i sociala medier. Men vad är egentligen en fondrobot och är det bästa investeringsalternativet för dig? Det finns såklart inget självklart svar på frågan. Däremot borde du fråga dig själv om du själv kan analysera och välja bra fonder?

  • Vilka är fördelarna med att köpa en elbil?

    Det fick dröja enda till början av 2000-talet innan elbilarna började bli vanliga i samhället. Med infrastrukturens utveckling för elbilar och de stora miljödebatterna började fler att överväga att byta till en elbil. Vi kommer här att gå igenom några av de fördelar med att köpa en elbil och när det kan passa ens livssituation.

  • Vad är reporäntan och varför är den bra att ha koll på?

    Reporäntan är Sveriges Riksbanks styrränta och är den ränta som Riksbanken tar för att låna ut pengar till de svenska bankerna. Reporäntan har en direkt påverkan på marknadsräntorna i Sverige och är Riksbankens verktyg för att kunna styra inflationen och Sveriges ekonomi i en viss riktning.