Nya data på ESC 2021: Repatha förbättrar plackstabilitet vid akut kranskärlssjukdom

Tidigt insatt behandling med Repatha (evolocumab) efter akut koronar händelse ger signifikant förbättrad plackstabilitet vilket i sin tur kan minska risken för ytterligare händelser. Det visar en fas III-studie som presenterats på ESC 2021.

– De här resultaten visar att tidig intensiv lipidsänkning med Repatha ökar tjockleken på den fibrösa kapseln som stabiliserar lipidrika plack, säger Jacob Odenstedt, interventionell kardiolog och PCI-operatör (PCI= Percutaneous Cardiovascular Intervention) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Vid nyligen avslutade ESC Congress, världens största kongress inom kardiologi, presenterades nya data från fas III-studien HUYGENS som syftade till att mäta morfologiska förändringar i lipidrika kranskärlsplack med optisk koherenstomografi (OCT = Optical Coherence Tomography) hos patienter med icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI = Non ST Elevation Myocardial Infarction) vid behandling med evolocumab och maximalt tolererad statinterapi.

Det primära effektmåttet i studien var förändring av tjockleken på den fibrösa kapseln (FCT = Fibrous Cap Thickness) som omgärdar lipidrika plack och ger dem stadga.

I den 52-veckors dubbelblinda HUYGENS-studien randomiserades 160 patienter med NSTEMI till antingen Repatha (evolocumab) eller placebo som tillägg till optimerad statinbehandling. Resultatet visar att behandling med Repatha inom en vecka efter NSTEMI ledde till ökning av FCT med 42,7 µm eller 75 procent. Motsvarande ökning hos de patienter som enbart fick optimerad statinterapi var 21,5 µm eller 39 procent. Således förbättrade tillägget av Repatha denna funktion dubbelt så mycket som statiner enbart.

Vidare visar resultaten att nivån av LDL-kolesterol med 80 procent i Repatha-gruppen, från 3,6 till 0,7 mmol/l, vilket ska jämföras med en 39-procentig sänkning, från 3,7 till 2,3 mmol/l, hos dem som enbart fick statinterapi.

– En majoritet av de akuta koronara händelser orsakas av rupturer i den fibrösa kapseln, och personer som genomgått en hjärtinfarkt löper ökad risk för ytterligare bristningar i lipidrika plack vilket gör fynden i den aktuella studien extra intressanta, säger Jacob Odenstedt. Dessa resultat, tillsammans med data från GLAGOV-studien som visade att behandling med Repatha reducerade plackvolymen, ger ytterligare evidens för att sänkning av LDL-kolesterol också kan förändra egenskaper hos koronara plack. Dessa nya data bidrar till förståelsen av de riskreduktioner som sågs i FOURIER-studien.

De vanligaste biverkningarna som rapporterades in skilde sig inte signifikant åt i respektive behandlingsgrupp (> 3%; angina pectoris, myalgi, högt blodtryck, diarré, trötthet och hosta) i HUYGENS-studien.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Lovisa Schalin, Sr Medical Advisor Cardiovascular, Medical Lead, General Medicine, Amgen Sverige, tel: 073–503 63 67