Svenskarna är bland de mest positivt inställda i världen till företagande

Enligt en ny undersökning från Amway Global Entrepreneurship är 90 % av svenskarna positivt inställda till företagande, medan endast 9 % är negativa. Detta ligger långt över det internationella genomsnittet på 75 % och det europeiska genomsnittet på 72 %. Ålder verkar inte ha någon större inverkan på den positiva inställningen till företagande eftersom alla åldersgrupper låg över 86 %, medan män visar en aningen mer positiv inställning (92 %) jämfört med kvinnor (89 %). Svenskar med högskoleutbildning är mer positivt inställda till egenföretagande (94 %) jämfört med andra (88 %).

Företagarpotentialen har minskat kraftigt
Företagarpotentialen i Sverige har minskat kraftigt jämfört med föregående år. I dag kan endast 38 % av svenskarna tänka sig att starta eget företag jämfört med 48 % 2014. Detta gör att den svenska företagarpotentialen ligger på samma nivå som det europeiska genomsnittet (38 %), men under det internationella genomsnittet (43 %). 3 % av svenskarna uppger dock att de redan är egenföretagare, vilket innebär att företagarpotentialen är 35 %.

Män under 50 år visar störst företagarpotential
Svenskar under 50 år visar en mycket större företagarpotential jämfört med dem över 50 år (under 35 år 52 %, 35–49 år 45 %, över 50 år 23 %). Svenska män (43 %) är mer benägna att starta en verksamhet jämfört med kvinnor (33 %). Därför ökar skillnaden mellan män och kvinnor jämfört med föregående år.

Svenskarna söker självförverkligande
Det som tilltalar svenskarna mest med att bli egenföretagare är självförverkligandet och möjligheten att förverkliga egna idéer (83 %), vara oberoende av arbetsgivare och att vara sin egen chef (72 %), en andra inkomstkälla (69 %), och en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden som ett alternativ till arbetslöshet (69 %).

Undersökning av företagarandan
Amway Global Entrepreneurship Report introducerar för första gången Amway Entrepreneurial Spirit Index (AESI). AESI bygger på teorin om planerat beteende, och innefattar tre dimensioner: 1. Önskvärdhet: om svenskar upplever det som attraktivt att starta en verksamhet, 2. Genomförbarhet: om svenskar känner sig redo att starta en verksamhet, 3. Stabilitet mot socialt tryck: om svenskar låter den sociala omgivningen, såsom familj och vänner, påverka beslutet att starta en verksamhet. Men i verkligheten tilltalas svenskarna av tanken på att driva en egen verksamhet – de vill dock inte ta den risk det innebär att själva vara entreprenörer.

AESI-resultatet för Sverige är 49 %, vilket är jämförbart med den internationella nivån (51 %), men aningen högre än det europeiska genomsnittet (45 %). Vid analys av AESI-resultatet för de tre dimensionerna visar det att 50 % av svenskarna har en önskan om att bli egenföretagare och 52 % av svenskarna är övertygade om att de har kapacitet att starta ett företag. Däremot anser endast 44 % av svenskarna att de inte skulle ge upp sin dröm om att starta en egen verksamhet om deras familj eller vänner stod i deras väg.

Svenskarnas rädsla för att misslyckas är ett hinder
För 40 % av svenskarna är rädslan att misslyckas ett hinder för att starta en verksamhet. Rädslan för ett misslyckande består av olika faktorer. Det svenskar är absolut mest rädda för är ekonomiska svårigheter och konkurs (29 %). Långt efter kommer personligt misslyckande, risken att bli arbetslös (12 % var) och hotet om den ekonomiska krisen (10 %).

Sverige ses som mer företagarvänligt än resten av Europa
70 % av svenskarna anser att det svenska samhället är företagarvänligt – en liten minskning från 73 % 2014. Detta är högre än det internationella genomsnittet på 50 %. När svenskarna tillfrågades hur de ser på entreprenörer uppgav de att entreprenörer tycker om att lära sig saker (93 %), vill njuta av livet (78 %), söker äventyr och är inte rädda för att ta risker (77 %). De anser också att entreprenörer vill hjälpa andra människor (68 %).

”Det är intressant att se att svenskarna är mindre rädda för att misslyckas jämfört med resten av Europa och världen. Svenskar brukar generellt vara försiktiga av sig, så detta är en överraskande upptäckt. En möjlig förklaring kan dock vara det generösa sociala skyddsnät som svenska staten ger. I Sverige kan nog återhämtning från ett misslyckande vara enklare jämfört med i andra länder”, avslutar Terrence Brown, Head of The Entrepreneurship and Innovations Division, KTH, School of Industrial Management.