Mindre flexibel föräldraförsäkring – mer frihet och fler fördelar?

Blogginlägget i sin helhet

Många föräldrar vill ha stor flexibilitet när det gäller uttag av föräldraledighet och föräldrapenning, och kan nog känna sig skrämda av tanken på fler regler som skulle inskränka deras möjlighet att fritt välja vad som är bäst för just deras familj. Men hur mycket är egentligen ett "fritt val" och hur mycket av våra val är egentligen summan av alla förväntningar och normer i samhället – både från samhället i stort, andra föräldrar, arbetsgivare med flera. Hur förväntas du välja med hänsyn till att vara en "god arbetstagare" eller en "god förälder"?

Ses det som självklart att du som man tar ut ett års föräldraledighet jämfört med om en kvinna gör det? Eller ses du av både din arbetsgivare och av kollegor som en arbetstagare med ett lågt engagemang för ditt arbete, medan om du hade varit en kvinna så hade det varit ett förväntat beteende? Många arbetsgivare och kollegor skulle nog säga att så inte är fallet. Men mycket tyder på att sådana normer och attityder förekommer. Bara tanken på att det skulle kunna vara så, kan nog också avskräcka många par från att fördela föräldrapenningen på så sätt att pappan tar ut en lång föräldraledighet.

En helt individualiserad försäkring där det inte finns någon möjlighet att avstå dagar till varandra skulle sannolikt kunna råda bot på det. För då vet alla vad som gäller och något förhandlingsutrymme skulle inte finnas.

Föräldraförsäkringen är sedan länge helt delad mellan föräldrarna, det vill säga båda har rätt till hälften vardera av föräldrapenningdagarna. Men möjligheten att avstå dagar till varandra har lett till att det fortfarande, mer än 40 år efter föräldraförsäkringens införande, är kvinnorna som tar ut merparten av både föräldrapenningdagarna, den obetalda föräldraledigheten och dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn (VAB). Enligt Försäkringskassans statistik tar kvinnor ut ungefär 75 % av föräldrapenningdagarna och drygt 60 % av tillfällig föräldrapenning. När man tittar på den obetalda föräldraledigheten är skillnaden också stor. Kvinnor är i genomsnitt föräldralediga på hel- eller deltid i 15,3 månader under barnets två första levnadsår. Detta ska jämföras med ett föräldrapenninguttag på 284 dagar, dvs. 9,5 månader. Mäns totala ledighet är i genomsnitt 3,8 månader, och de använder 66 dagar, eller 2,2 månader.

Jag företräder Arbetsgivarverket, medlemsorganisationen för de statliga arbetsgivarna. Enligt Försäkringskassans statistik tar män i statlig sektor ut flest föräldrapenningdagar i genomsnitt i jämförelse med män som arbetar inom andra sektorer på arbetsmarknaden, vilket är glädjande. När vi tittar på vår egen statistik av uttag av föräldraledighet (både betald och obetald), som är representativ för 80 % av de statliga myndigheter som är medlemmar hos oss, ser det också bättre ut än för riket. Men det är fortfarande en klar snedfördelning mellan kvinnor och män. Fördelningen kvinnor – män när det gäller uttag av ledighet både med och utan föräldrapenning var 2015 ungefär 70 % - 30 %. När det gäller tillfällig föräldrapenning (VAB) börjar vi närma oss en alltmer lika fördelning, där var fördelningen kvinnor – män 2015 ungefär 55 % – 45 %. Staten är också bra i jämförelse med andra sektorer när det gäller förekomsten av par som har delat föräldrapenningdagarna med 60/40 vid barnets treårsdag. Enligt Försäkringskassans statistik är det drygt en fjärdedel män inom staten som tagit ut minst 40 % av det totala antalet dagar. Detta kan jämföras med exempelvis drygt en femtedel inom kommunen och drygt en sjättedel inom privat sektor. Det är glädjande att vi ligger bra till, men en fjärdedel är fortfarande för litet, och vi borde kunna bli ännu bättre.

Många invändningar mot fler reserverade dagar (föräldrapenningdagar som inte går att avstå till den andra föräldern) handlar om att det är ekonomiska skäl som ligger bakom familjens val av fördelning av föräldraledighet, eftersom mannen i många fall tjänar mer än kvinnan. Visst är det så att ekonomin har betydelse för fördelningen, men det finns undersökningar som motsäger att ekonomiska skäl skulle vara det främsta skälet – i par där kvinnor tjänar mer än mannen tar kvinnor som regel ändå ut merparten av föräldrapenningdagarna . Dessutom finns det inom de flesta sektorer på arbetsmarknaden, däribland statlig sektor, föräldrapenningtillägg som kompenserar för en stor del av lönebortfallet vid föräldraledighet. Allt detta tyder på att det till stor del är normer som styr föräldrarnas sätt att fördela föräldraledigheten mellan sig och inte bara ekonomiska hänsyn. Det paradoxala är också att en av anledningarna till att män fortfarande tjänar mer än kvinnor i snitt på svensk arbetsmarknad är att kvinnor totalt sett är frånvarande mer från arbetslivet bland annat på grund av långa och flera föräldraledigheter.

För vad kan då en lång föräldraledighet leda till? Studier visar att den förälder (vanligtvis kvinnan) som tar ut en lång föräldraledighet när barnet är litet tenderar att fortsätta ha huvudansvaret för hem och familj även efter återgång i arbete. Detta "dubbelarbete" leder till mer deltidsarbete bland kvinnor, och kan även leda till större uttag av VAB (vård av sjukt barn), psykisk ohälsa och fler sjukskrivningar bland kvinnor. Med andra ord leder långa frånvarotider med föräldraledighet ofta till ännu mer frånvaro från arbetet. Detta får konsekvenser för kvinnors sammanlagda "livslön" och påverkar förstås pensionen negativt. Undersökningar visar att löneutveckling, karriärutveckling med mera bromsar in vid långa föräldraledigheter, trots att vi i Sverige under lång tid har haft fokus på jämställdhetsfrågor kopplade till föräldraskap och arbetsliv.

Som samhällsutvecklingen ser ut nu behöver både kvinnor och män vara rustade för ett längre och mer hållbart arbetsliv. Det innebär att vi behöver börja arbeta tidigare, längre och även "mer på mitten", det vill säga även under den tid som vi får barn. Ett mer jämställt föräldraskap är en förutsättning för det. Här är det värt att tänka på allt det goda som ett arbete för med sig – känslan av tillhörighet, gemenskap och sammanhang. Det är kanske inte så konstigt att undersökningar visar på att de som har ett arbete mår bättre än de som inte har det. Arbetsgivare har i detta sammanhang en mycket viktig roll för att bidra till en god arbetsmiljö för både kvinnor och män och värna om den lagstiftning som finns när det gäller att vidta aktiva åtgärder så att både kvinnor och män ska kunna förena arbetsliv och familjeliv.

Sammanfattningsvis tror jag inte att en mindre flexibel försäkring nödvändigtvis behöver innebära mindre frihet när det gäller de val vi gör, snarare tvärtom. Fördelarna med en mer jämställd försäkring är också så stora, både på kort och lång sikt för föräldrar, barn och samhället i stort, att en minskad flexibilitet är värt det. Därför vill Arbetsgivarverket se fler reserverade dagar och även andra åtgärder som kan bidra till ett mer jämställt uttag, och vi ser mycket positivt på den breda översynen av föräldraförsäkringen som nu görs och att vi och övriga parter på arbetsmarknaden får vara en del av den.

Fakta om utredningen

Utredningen om en modern föräldraförsäkring har till uppgift att göra en bred översyn av den nuvarande föräldraförsäkringen och bland annat verka för ett jämställt föräldraskap, en jämn fördelning mellan föräldrarna av föräldraledighet, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt ge förutsättningar för en god balans mellan familjeliv och arbetsliv.