Sanktionsavgifter införs för vissa arbetsmiljöbrott

Från den första juli 2014 kommer ett antal arbetsmiljöföreskrifter att bli förenade med sanktionsavgift. Det blir också möjligt för statliga arbetsgivare att drabbas av föreläggande om vite från Arbetsmiljöverket, något staten idag är undantagen från.

De nya reglerna var temat för det heldagsseminarium om arbetsmiljöjuridik som Arbetsgivarverket anordnade den 2 april. Seminariet inleddes med att Mikael Syk, jurist från Arbetsmiljöverket redogjorde för verkets roll när det gäller föreskrifter och inspektionsprocessen. Reformen med sanktionsavgifter medför bland annat förändrade rutiner för arbetsmiljöinspektioner och förändringar av nästan ett trettiotal arbetsmiljöföreskrifter. En viktig orsak till införandet av sanktionsavgifter är att effektivisera handläggningen av arbetsmiljöförseelser.

Nivåerna på sanktionsavgifterna varierar från femtusen till maximalt en miljon kronor, där beloppet påverkas av risknivå samt antal sysselsatta i organisationen. Då räknas både anställda och inhyrda. När Arbetsmiljöverket beslutar om en sanktionsavgift skickas ett avgiftsföreläggande där även den avgift som ska betalas framgår. Detta ska godkännas inom en viss tid och efter godkännande skickas ärendet till länsstyrelsen och det är till dem som betalning ska ske. Det framgår inte direkt vid inspektionen om en sanktionsavgift utfärdas, utan detta beslutas av chefer och jurist vid Arbetsmiljöverkets distriktskontor. Arbetsgivare har rätt att få sitt ärende prövat i förvaltningsrätt samt, om det är aktuellt, vidare överklaga beslutet till kammarrätten, berättade Mikael Syk.

En fullständig lista över vilka föreskrifter som är förenade med sanktionsavgift, samt utförlig information om hur systemet ska fungera, finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Hur kommer då förändringen med sanktionsavgifter att märkas för statliga arbetsgivare?

– Det beror förstås på vilken typ av verksamhet man ägnar sig åt, sa Mikael Syk. Inom till exempel Försvaret, som har en mer mångsidig riskutsatthet i sin verksamhet, kan fler av de föreskrifter som nu förenas med sanktionsavgift vara tillämpliga. Men på en myndighet med huvudsakligen kontorsarbete berörs man oftast inte av föreskrifterna.

Vid seminariet deltog också Lotten Loberg från Åklagarmyndigheten, som redogjorde för den straffrättsliga dimensionen av arbetsmiljön på en arbetsplats. Lotten Loberg beskrev några rättsfall inom arbetsmiljöområdet från senare tid, bland annat ett uppmärksammat fall där en socialsekreterare tog sitt liv efter psykosociala missförhållanden på arbetsplatsen och där två chefer fälldes till ansvar för vållande till annans död, en dom som nu är överklagad. Lotten Loberg påpekade att domen, som hennes kollega varit inblandad i, väckt mycket uppmärksamhet och att det är en tingsrättsdom som därför inte har någon prejudicerande verkan.

Seminariet avslutades med att Arbetsgivarverkets Gunnar Sundqvist och Brita Hybbinette redogjorde övergripande för den juridiska grunden för arbetsmiljösamverkan mellan arbetsgivare, fack och skyddsombud.