​Medlemsökning för facken men stora skillnader - ny rapport med statistik idag

I den nya rapporten "Den svenska modellen i en oviss tid" (188 sid.) från tankesmedjan Arena Idé, sammanställer professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet en stor mängd statistik om facklig organisering för olika branscher, fackförbund, grupper, yrken och tidsperioder. All statistik är specialbeställd från statistikmyndigheten SCB och bearbetad av professor Anders Kjellberg.

KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA RAPPORTEN

• Kraftig medlemsökning pga coronakrisen, men nedgången kan ha brutits tidigare
• Stora skillnader i facklig anslutning mellan privat och offentlig välfärd
• Växande gap mellan inrikes och utrikes födda

Rapporten innehåller även framtidsprognoser till 2024 och 2029, samt uppgifter om de fackliga medlemstalen under coronakrisen.

Uppgifterna är av stort samhällsintresse i sig själva, men har dessutom relevans för debatten om LAS-utredningen presenterades den 1 juni och för den kommande LO-kongressen den 15 juni.

Några utdrag ur rapporten:

• Det senaste året (2018–2019) har den fackliga organisationsgraden varit oförändrad (68 procent). Den tidigare mångåriga nedgången har alltså planat ut och minskningstakten har avstannat, särskilt bland arbetarfacken som tidigare haft en stadig nedgång. Vi kanske befinner oss i ett trendbrott när det gäller facklig organisering.

• Detta trendbrott skulle i så fall förstärkas av att de fackliga medlemstalen dessutom har ökat kraftigt med anledning av Coronakrisen – en nettoökning på nästan 60 000nya medlemmar under endast två månader (mars och april).

• Under tidsperioden 2006–2019 har den fackliga organisationsgraden på svensk arbetsmarknad sjunkit från 77 procent till 68 procent.

• I rapporten redovisas även statistik på yrkesnivå som tidigare inte funnits tillgänglig. Vi ser då att skillnaderna mellan yrken är mycket stora, men även inom yrken. En intressant nyhet är att välfärdsyrken har avsevärt lägre organisationsgrad inom privat sektor än inom offentlig sektor. Marknadsutsättningen av välfärden tycks alltså få en negativ konsekvens för facklig organisering. Några tänkbara förklaringar kan vara en högre andel visstidsjobb, fler obehöriga lärare, mindre arbetsgivare, svagare facklig tradition på privata välfärdsföretag och eventuellt att privata arbetsgivare är mindre positiva till facklig organisering.

• Skillnaden i organisationsgrad har ökat kraftigt mellan inrikes och utrikes födda. Det är särskilt tydligt bland arbetare: 2006 har utrikes och inrikes födda arbetare samma organisationsgrad (77 procent), men idag är 64 procent av inrikes födda arbetare och 51 procent för utrikes födda med i facket. Med andra ord har den fackliga anslutningsgraden sjunkit dubbelt så fort bland utrikes födda än bland inrikes födda, räknat i procentenheter.

• Rapporten innehåller även två framtidsprognoser. Om nedgången i facklig anslutning hos arbetare och tjänstemän fortsätter i samma takt som åren 2017–2019 beräknas den fackliga organisationsgraden för löntagare totalt sett gå ned från 68 procent 2019 till 65,5 procent 2024 och 63 procent 2029. Det är alltså en fortsatt nedgång, men i halverad takt jämfört med den prognos vi gjorde förra året.

Kontaktuppgifter:

Anders Kjellberg (rapportförfattare):046-222 88 47, anders.kjellberg@soc.lu.se soc.lu.se/anders-kjellberg

German Bender (rapportredaktör):070-202 31 11, german.bender@arenagruppen.se, arenaide.se/personal/german-bender/

Om Arena Idé:

Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. En del av Arenagruppen.