Kerstin Brunnberg om Gestaltad Livsmiljö: “ArkDes gör redan det den nya myndigheten ska göra”

Idag överlämnades betänkandet ”Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design” till kultur- och demokratiministern. ArkDes t.f. överintendent Kerstin Brunnberg, svarar på förslaget.

Det betänkande som den särskilde utredaren Christer Larsson idag överlämnar till Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister, innehåller ett förslag om att ombilda ArkDes till Myndigheten för Gestaltad livsmiljö. De största förändringarna i förslaget är att ArkDes samlingar föreslås flyttas till ett annat statligt museum och att ArkDes utställningsverksamhet som den ser ut idag läggs ner.

Ett riktigt klokt och framtidsinriktat förslag är den utvecklingsfond som utredaren föreslår. Det är också mycket positivt att utredningen har använt ArkDes beskrivning av mötesplatsuppdraget och att den tjänar som modell för den nya myndigheten som föreslås. Jag kan konstatera att ArkDes redan gör det den nya myndigheten ska göra.

Det är däremot svårt att förstå logiken i att lägga ner landets enda fristående folkbildande arkitekturmuseum med permanenta utställningar samtidigt som utredningen vill stärka allmänhetens kunskap om arkitekturens betydelse.

Det är bara en sådan institution som kan omvandla tidens frågor till breda utställningar och stå som garant för det öppna samtalet och ett medborgarinflytande och därmed också vara en del av mötesplatsuppdraget. Uppskattade gestaltningar som ArkDes basutställning Arkitektur i Sverige, Reprogramming the City och Olafur Eliasson: Verklighetsmaskiner som producerats i samarbete med Moderna Museet är exempel på det som också krävs som inspel till det pågående samtalet om arkitektur, livsmiljö och hållbarhet.

ArkDes internationellt prisbelönade arkitekturpedagogik för barn och unga och familjer förutsätter en utställning som man vet finns där i princip varje dag året runt. De många skolor som köar till ArkDes pedagogiska verksamhet kan inte ha fel.

Förutsättningarna för att verksamheten ska få en återklang inom skolvärlden är ArkDes väl förtrogna med. ArkDes är pionjärer inom arkitekturpedagogik, programmen riktas mot olika målgrupper från förskolan till branschrelaterade högskoleutbildningar. Här ryms goda möjligheter för lärare att arbeta tvärs över ämnesgränserna. En viktig pusselbit är de läromedel och redskap för lärare som ArkDes tagit fram och de internationella nätverk i vilka vi ingår. Digitala plattformar kompletterar och ger möjlighet till andra undervisningsmetoder. Som första museiinstitution i Sverige har ArkDes nyligen publicerat pedagogiskt material på iTunes U där det är tillgängligt för alla att ta del av.

Lika svårförståeligt är att utredningen inte heller analyserar följderna av att ArkDes uppdrag med samlingarna flyttas ur sitt naturliga sammanhang vilket kommer försvåra framtida forskning och kunskapsinhämtning inom ämnet arkitektur. ArkDes specialutformade byggnad med magasin, forskarsalar och biblioteksrum med plats för 3 miljoner ritningar och skisser om arkitektur och stadsplanering, fotografier, modeller och böcker i biblioteket ska tömmas. Samlingarna som omfattar den moderna svenska arkitekturen fram till idag används dagligen av svenska och internationella praktiker, arkitekter, fastighetsägare, antikvarier och forskare som möter specialkompetensen inom ArkDes. Samlingarna är dagens verktyg för framtida byggande och samhällsplanering och bevarandet av kulturarvet och därmed en självklar del i ett mötesplatsuppdrag.

Att bryta upp det arbetsmässigt rationella och det idémässigt sammanlänkade i en väl fungerande samlokaliserad enhet av samlingsarkiv, forskarsal och bibliotek är att rent praktiskt försvåra en kunskapsinhämtning. Det minskar också möjligheterna till det icke planerade idéutbytet mellan olika forskare och forskare och allmänhet.

ArkDes samlade tillgångar: Samlingarna med dess specialkunniga intendenter, bibliotekarier, mötesplatsredaktörerna, utställningskreatörerna, pedagoger och forskare arbetar numer integrerat och sammanhållet för att nå största möjliga effekt. Detta för att kunna vara navet i kunskapsspridningen om en hållbar stadsutveckling och den framtida arkitekturpolitiken. ArkDes är också ansvarig för webbplatsen Hållbar Stad med dess 60-tal aktörer. Till den är nu regeringsuppdraget Plattformen för hållbar stadsutveckling kopplat.

ArkDes byggnad, ritad av arkitekten Rafael Moneo, är en hyllning till den realistiska nordiska arkitekturen och specialanpassat till ett svenskt arkitekturmuseum. I våra grannländer finns flera självständiga institutioner med något olika uppdrag som verkar parallellt och som tillsammans bidrar till att lyfta kunskapsfältet. Tydliga uppdrag underlättar både samarbete och genomslag.

Danmark beskrivs ofta som föregångsland: Louisiana producerar genomarbetade utställningar för en initierad publik, Danska DAC arbetar med en mängd aktiviteter såväl utställningar, rundvandringar och debatter oftast kopplat till hållbar utveckling. De har en expansiv inriktning och kommer att öppna sitt nya betydligt större hus ritad av arkitekten Rem Koolhaas 2017. Samtidigt pågår undersökningar om ett danskt arkitekturmuseum.

En kraftsamling behövs också här för att ett lika framgångsrikt klimat kring arkitektur, form, design och hållbar utveckling så att dessa områden ska kunna utvecklas och bli lika framgångsrikt som hos våra grannar. Det sker näppeligen genom att lägga ner den enda institutionen inom området.

En nedläggning av ArkDes som utställnings- och samlingsansvarig är fel sätt att finansiera en ny myndighet. ArkDes nuvarande hela verksamhet kan istället fortsatt vara den det är. Men det kräver att ArkDes förbättrar sig på en viktig punkt – att verka regionalt och på allvar vara en nationell institution. På den punkten har ArkDes inte tidigare gjort sin läxa.

Utredningen vill koppla en stark designfunktion till myndigheten. Svensk Forms drivande sätt att arbeta, inte minst regionalt, är en tillgång som kan användas i samarbete med ArkDes på det sätt som Svensk Form skulle vilja se.

En ny myndighet fyller säkert sin funktion, men det krävs också en kraft som ArkDes som kan diskutera området som en fristående kulturinstitution kan göra. För att trygga principen om armlängds avstånd behövs både en ny myndighet och dagens ArkDes.