Färre fall av hot och våld på Arrivas bussar under test med kroppsburen trygghetskamera

Pilotprojektet med trygghetskameror som testades på Arrivas bussar i Järva utanför Stockholm har nu avslutats. Inget fall av hot och våld har fångats på film under de tre månader som piloten pågick.

- Vi tolkar det som att kameran kan ha haft förebyggande effekt, säger Kenny Bungss, trygghetschef på Arriva. Under perioden har vi haft två fall färre av hot- och våldssituationer jämfört med förra året. Det är ingen jättestor skillnad, men effekten med kameran har i alla fall hittills varit önskvärd.

Av det femtontal förare som ingick i studien upplever också majoriteten att trygghetskameran har varit en positiv erfarenhet. De tycker att resenärer i högre grad har gjort rätt för sig och att stämningen på bussen har varit lugnare. Ännu är dock ingen formell utvärdering gjord utan slutsatserna i dagsläget bygger på generell feedback från förare som deltagit i projektet.

Nästa steg: trygghetskameror på Pågatågen
Snart startar Arriva ytterligare ett försök med trygghetskameror. Den här gången på Pågatågen i Skåne. Utgångspunkten blir Helsingborg och just nu pågår en urvalsprocess bland intresserade tågvärdar. Precis som med piloten i Stockholm är avsikten är att öka den upplevda tryggheten för både personal och resenärer.

Så här hanteras och sparas bildmaterialet från trygghetskamerorna:
Granskning av bildmaterial sker när en avvikelse har inträffat ombord, såsom brott eller olycka. Tågvärden rapporterar in detta och sedan görs en individuell prövningom en granskning av bildmaterialet är nödvändig. Prövningen görs av Arrivas trygghetschef i samråd med skyddsombud och berörda parter. Endast trygghetschefen kan se materialet och all hantering av materialet loggas. Vid brott skickas materialet till Polisen som bevismaterial. Bildmaterialet är även krypterat och därför säkrat utifall kameran blir stulen. Efter 30 dagar raderas allt bildmaterial.