​Befogad ångest finns – men kan lindras!

Hanne Kjöller skriver i Dagens Nyheter den 27 mars att vi ska skilja på hysteri och allergi. Man kan inte annat än att hålla med. Problemet är bara att den som har nötallergi får en mycket bristande vägledning av vården i detta sorteringsarbete, trots att det finns kunskap och diagnosmetoder utvecklade som kunde vara ett stöd. Idag lever många människor med en stark ångest för att komma i kontakt med nötter eller jordnötter. Många i onödan, då de flesta av dem inte är hotade till livet vid kontakt med nötter. De flesta reagerar med lindriga symptom, men de får inte veta till vilken grupp de hör. Är det konstigt att det uppstår ångest? Hanne skriver själv att för några kan ”en nötflisa i munnen utgöra livsfara”.

Att omfattningen av allergier, speciellt matallergier, ökar bekräftar forskningen. Men vad är rena allergier, som kan ha förödande konsekvenser och vad är lindrigare överkänslighetsreaktioner? Hanne Kjöller refererar till allergiexperten Magnus Wickman som säger att det idag finns utvecklade metoder för att inhämta mer differentierad information om patientens allergi och med hjälp av denna ge bättre och tydligare råd. Varför används inte dessa metoder inom vården? Astma- och Allergiförbundet har under flera år efterfrågat ett nationellt grepp om allergisjukdomarna. Att staten måste ta ansvar för sammanställning av forskning och ge råd och riktlinjer för hur allergisjukdomarna ska behandlas och hanteras.

Hanne Kjöllers artikel riktar sig till de personer som lever med en matallergi, men de som kan göra något åt situationen är beslutsfattare, forskningen och vården själv. Ingen förälder, barn eller ungdom vill uppmärksammas för att man har särskilda behov och behöver ställa krav på sin omgivning. Man gör det för att man upplever att man måste. Statistik och forskning får aldrig ställa sig över den enskilda patientens reaktioner, utan varje patient och individ måste bemötas med respekt både inom vården och i samhället.

När det gäller den 4-åriga flickan i England, som fick en mycket svår reaktion under en flygning, så skriver Hanne Kjöller att flickan själv ätit nötter. Är det verkligen en korrekt återgivning? Det har framförts att flickan kan ha kontaminerats av nötter genom att ha fått en liten flisa på fingrarna i sin flygstol och därefter tagit sig i ögon, näsa eller mun och på det sättet fått en reaktion. Om detta stämmer så stärker det ytterligare påståendet att det är onödigt att servera nötter på flyg. Astma- och Allergiförbundet driver på för att flyget ska bli nötfritt. Inte för att öka ångest och hysteri, utan faktiskt för att rädda liv. Kan olycksfall undvikas genom att det inte säljs eller förtärs nötter och jordnötter på flygplan anser vi det värt den ringa ansträngning som det innebär för övriga resenärer. Här ska vi heller inte blanda ihop vad vi gör för personer som redan utvecklat allergi och vad som görs preventivt.

Hanne Kjöller ställer frågan om personer med matallergi verkligen kan reagera på vad andra stoppar i munnen? Inom Astma- och Allergiförbundet finns många medlemmar som rapporterar luftburna reaktioner inte enbart på nötter utan även på livsmedel som mjölk, fisk och ägg. De svåraste reaktionerna är dock oftast mot nötter och jordnötter. Att begränsa dessa personers tillgänglighet till våra gemensamma samhällsutrymmen är för oss inom Astma- och Allergiförbundet främmande. Personer med svår allergi, som definieras som en funktionsnedsättning, ska bemötas utifrån de normer och regler vi har för tillgänglighet i samhället. Särskilt då vi idag fått en skarpare diskrimineringslag som inkluderar bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund.

För mer information, kontakta gärna:
Maritha Sedvallson, förbundsordförande, 070 - 661 54 75.
Ulf Brändström, generalsekreterare, 070 - 795 22 86.
Eva-Maria Dufva, pressansvarig, 070 - 588 72 88.