Pressmeddelande -
Ny skyddad nål innebär minskad risk för stickskador bland sjukvårdspersonal
Närmare 80 procent av alla stickskador inom vården orsakas av nålar. Sjukvårds-personal riskerar att genom nålstick drabbas av högvirulenta svårbehandlade blodsjukdomar som Hepatit B, Hepatit C och HIV. Amerikanska siffror tyder på att 60-80 procent av alla stickskador inom vården aldrig rapporteras. Dessa siffror är mycket skrämmande då de även gäller personal som dagligen arbetar med HIV-patienter. I Sverige finns idag dåligt fungerande rappporteringssystem för stickskador och de amerikanska siffrorna stämmer med all sannolikhet överens med rådande svenska förhållanden.
En engelsk undersökning bland sjuksköterskor visade att de inte trodde sig vara mer utsatta för stickskador än annan vårdpersonal. Dessutom underskattade de risken att drabbas av sjukdom genom stickskador. Sådana skador är 3-4 gånger vanligare hos sjuksköterskor än hos läkare.
Det är dock inte bara sjuksköterskor och läkare som riskerar att drabbas av stick- och skärskador utan även annan personal som hanterar tvätt och sopor på sjukhus och andra vårdinrättningar.
Minskad risk för stickskador
Blodsjukomarna Hepatit B och Hepatit C är 15 gånger mer smittsamt än HIV och många bär på sjukdomen utan att ens veta om det. För att minska risken för både stickskador och smittspridning har har AstraZeneca tagit fram en ny spruta Zoladex med skyddad nål som innebär en säkrare behandling. När implantatet är på plats, skjuts en skyddande hylsa automatiskt fram, täcker sprutnålen och risken för stickskador minimeras.
- Jag välkomnar verkligen den nya typen av injektionsspruta. Den kommer att öka tryggheten för mig i mitt arbete, säger Anna-Carin Börjedal, sjuksköterska på Helsingborgs lasarett som varit med och utprovat nålen. Den nya sprutan är enkel att använda och kommer att minimera risken för stickskador, hos oss som arbetar med Zoladex. Sprutan innebär även en förbättring för patienten eftersom nålen är slipad ännu vassare och dessutom silikoniserad för att glida lättare genom huden.
Zoladex används huvudsakligen vid behandling av avancerad prostatacancer. Den aktiva substansen, goserelin, är endokrint verksamt och bromsar cancerns tillväxt samt reducerar tumörens storlek. Zoladex är en s.k. GnRH-agonist, som påverkar testiklarna så att hormonproduktionen upphör, även kallat medicinsk kastrering. Behandlingen med en GnRH-agonist är en enkel behandlingsform där patienten får en spruta var tredje månad. Denna behandling är lika effektiv som kirurgisk kastrering som innebär borttagande av testiklarna. GnRH-agonister ges alltid i sprutform.
Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar svenska män. Varje år insjuknar 8 000 och närmare 35 000 svenska män lever med sin sjukdom.
Zoladex har funnits på den svenska marknaden sedan 1988. Det är också en av de mest använda GnRH-agonisterna. För behandling av prostatacancer är AstraZeneca marknadsledande och har även Casodex i sin onkologiportfölj.
AstraZeneca utvecklar fortlöpande nya och mer effektiva behandlingar mot cancer.
För ytterligare information vänligen kontakta:
Professor Roger Henriksson, medicinskt ansvarig, AstraZeneca Sverige
Tel: 08-553 219 92, mobil: 070-588 99 33, e-post: roger.henriksson@astrazeneca.com
Ann-Christine Berg, PR-ansvarig, AstraZeneca Sverige.
Tel: 08-553 231 29, mobil: 0733 35 14 30, ann-christine.berg@astrazeneca.com
Anna-Carin Börjedal, sjuksöterska och sektionsledare för urologimottagningen vid Helsingborgs lasarett. Tel: 042-83425, mobil: 0708-475116, acborjedahl@telia.com
Referenser:
1 Caillot et al. AIDS 2000;14:2062-2062
2 CDC and EPINet data. www.jr2.ox.ac.uk/bandolier/booth/needlestick/annuuusa.html
3 Prostatacancer: Kaisary AV et al, Br J Urol 1991;67:502-8 | Cassileth BR Qual Life Res 1992;1:323-29 Bröstcancer: Jonat W et al, J Clin Onc 2002;24:4628-35 | Jakesz R et al, J Clin Onc 2002;20:4621-27 Gynekologi: Shaw RW et al, Fertil Steril 1992; 58:265-72 | Donnez J et al, Feril Steril 1994;62:63-6
Bakgrundsmaterial
Mer information om prostatacancer finns också på www.cancer.nu och www.fass.se