Svensk studie visar att patienter vill ha inflytande vid behandling av prostatacancer

I år insjuknar drygt 9000 män i Sverige i prostatacancer. Den vanligaste behandlingsformen vid lokalt avancerad prostatacancer är medicinsk kastrering, med hormonsprutor. Men närmare hälften av patienterna skulle föredra antiandrogen behandling med tabletter. Det visar en unik svensk studie som för första gången fokuserar på patienternas möjlighet att påverka sin egen behandling. Studien publiceras i novembernumret av British Journal of Urology (BJU). Det finns idag tre standardbehandlingar för patienter med lokalt avancerad prostatacancer – kirurgisk kastrering, medicinsk kastrering och antiandrogener. Läkemedelsverket rekommenderar antiandrogener som förstahandsval, då hormonell behandling ska ges som enda behandling1. Trots det får endast 24 procent av patienterna denna behandling enligt uppgift i Cancerregistret 2002, vilket uppmärksammas i en diskussion i artikeln. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen ska patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Den svenska preferensstudien visar att det finns stora skillnader mellan studiepatienternas val och den behandling som patienter i allmänhet får. När patienterna får bra information om sin sjukdom och de olika behandlingsalternativen väljer de i stor utsträckning i enlighet med Läkemedelsverkets rekommendationer. Trots det behandlas merparten av patienterna med medicinsk kastrering, enligt uppgifter från Cancerregistret 2002. – Vi vet att patienter som är välinformerade och engagerade i sin behandling är nöjda. Därför är det oerhört angeläget att alla patienter får den information de behöver så att de själva kan medverka vid valet av behandling, säger Jesper Rosvall (tidigare Andersen), läkare på urologkliniken, Södersjukhuset, och en av författarna till artikeln i BJU. Studien bekräftar vikten av att patienterna får möjlighet att påverka valet av behandling. 98 procent av de deltagande patienterna kände sig nöjda med den behandling de valt tre månader efter påbörjad behandling. Fakta om prostatacancer: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. År 2003 fick 9035 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Det är en ökning med 14 % jämfört med år 2002 och det är den största årliga ökningen någonsin sedan Cancerregistret infördes 1958. Jämfört med andra länder ligger Sverige högt när det gäller frekvensen av insjuknande i prostatacancer. Fakta om preferensstudien: Studien är unik för Sverige och har genomförts på 13 sjukhus i landet. Totalt har 150 patienter deltagit. Samtliga patienter har behandlats för lokalt avancerad prostatacancer. Vid diagnostillfället har patienten informerats om de olika behandlingsalternativen, dess effekter och biverkningar. De har även fått med sig skriftlig information hem och efter en vecka har de tillsammans med behandlande läkare gjort ett aktivt val om vilken behandling de vill genomgå. Tre månader efter påbörjad behandling har patienten fått svara på hur nöjd han är med sitt val av behandling. Fakta om behandlingsalternativen vid lokalt avancerad prostatacancer: Kirurgisk kastrering En behandlingsmetod är att kastrera patienten genom borttagande av testiklarnas hormonproducerande vävnad. Det görs med ett snitt på pungens framsida och därefter tas vävnaden bort. Det mesta av testosteronproduktionen upphör i och med ingreppet som tar ungefär en halvtimme. Ur ett kirurgiskt perspektiv är ingreppet sällan komplicerat, men en kastrering kan ha djupgående psykologiska återverkningar hos patienten. Minskad sexuell lust och förmåga är mycket vanligt efter en kastrationsbehandling. Medicinsk kastrering Ett alternativ till kirurgisk kastrering är så kallad medicinsk kastrering. Den sker med hormonsprutor som normalt ges var tredje månad. En till tre veckor från behandlingens start upphör det mesta av testosteronproduktionen. Den medicinska kastreringen har samma biverkningsprofil som den kirurgiska. Antiandrogener Antiandrogen behandling har en bevisat likvärdig effekt på tumörsjukdomen som kastrering vid lokalt avancerad prostatacancer. Den som behandlas med antiandrogener har kvar sin testosteronproduktion men testosteronets effekt på prostata blockeras. Antiandrogener ges i tablettform, en gång om dagen. Risken för minskad sexuell lust och förmåga, skelletturkalkning, värmevallningar och påverkan på den kognitiva funktionen är mindre vid antiandrogen behandling än vid kastrering, medan bröstömhet och brösttillväxt är biverkningar som är vanliga vid antiandrogen behandling. Bakgrundsmaterial, bilder och ytterligare information finns i pressrummet på www.astrazeneca.se. Mer information om prostatacancer finns också på www.cancer.nu och www.ropsam.se För ytterligare information kontakta: Jesper Rosvall, läkare på Urologkliniken, Södersjukhuset Tel: 08-616 37 41, mobil: 073-772 27 72, e-post: jesper.andersen@sodersjukhuset.se Professor Roger Henriksson, medicinsk rådgivare, AstraZeneca Sverige Tel: 08-553 219 92, mobil: 070-588 99 33, e-post: roger.henriksson@astrazeneca.com Erica Jarnling, PR-ansvarig, AstraZeneca Sverige Tel: 08-553 261 29, mobil: 0730-71 50 26, e-post: erica.jarnling@astrazeneca.com Referenser: 1. Läkemedelsverket - http://www.mpa.se/workshops/reko/031127_prostata.shtml