Var tredje diabetiker anser sig inte delaktig i sin behandling

Över 400 000 svenskar har typ 2-diabetes och antalet ökar.[i] Det är därmed en av våra vanligaste folksjukdomar. En ny enkätundersökning med drygt 2700 personer med typ 2-diabetes från sex olika diabetesföreningar i Sverige, visar att över 30% anser att de inte alls eller bara delvis känner sig delaktiga i den behandling vården gett dem. En majoritet av dessa, 70%, anger att de önskar en större delaktighet i behandlingsbesluten. Bättre information och dialog med vården ses som lösningen.

Typ 2-diabetes är en allvarlig kronisk sjukdom vars prognos blir sämre över tid. Dåligt kontrollerad leder den till svåra följdsjukdomar så som exempelvis hjärt/kärlsjukdom, nervskador, ögon- och njursjukdomar.

Vid behandling av patienter med typ 2-diabetes är det viktigt att uppnå en varaktig glukoskontroll och förbättringar i andra kliniska parametrar såsom blodtryck, vikt och blodfetter. För att uppnå detta är det som patient viktigt att vara delaktig och ta ansvar för sin egen vård för att undvika komplikationer och för att få den bästa tillgängliga vården. I undersökningen framkommer att dialogen mellan patient och vårdgivare i många fall behöver utökas och förbättras, för att ge patienterna större delaktighet och känsla av ansvar för sin diabetesvård.

- Antalet människor som utvecklar typ 2-diabetes blir allt fler och har kommit att bli en stor utmaning för sjukvården. På grund av den höga risken för följdsjukdomar, är en individuellt anpassad vård och behandling och patientens engagemang i behandlingen särskilt angelägen i denna patientgrupp säger Åke Sjöholm, professor i experimentell endokrinologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Utöver brist på delaktighet i behandlingen framkommer det även att 70 % av de intervjuade någon gång oroar sig för att få för lågt blodsocker. Då främst för att vardagliga aktiviteter som att gå ärenden/promenera, hushållsarbete, motionera, sova eller sexuallivet skulle påverkas.

Över hälften vill skjuta upp insättning av insulin
Typ 2-diabetes kännetecknas av för högt blodsocker och att kroppen har ett större insulinbehov än vad bukspottkörteln klarar av att producera eller att kroppen är mindre känslig för insulinet som bukspottkörteln producerar.  

Över hälften av patienterna framhöll att de skulle skjuta upp insättande av insulinbehandling om alternativ behandling fanns att tillgå. Med kost och livsstilsförändringar och tidigt insatt tablettbehandling kan patienten minska risken för komplikationer på lång sikt.

Om undersökningen
Enkätundersökningen ”Att leva med typ 2-diabetes” har genomförts av undersökningsföretaget Ipsos under våren och sommaren 2010 på uppdrag av Bristol-Myers Squibb och AstraZeneca. Ipsos har samarbetat med diabetesföreningarna i Skåne, Stockholm, Umeå, Västra Götaland, Uppsala och Östergötland kring enkätundersökningen.

Patientföreningarna som äger sina patient/medlemsregister har bistått i hantering av utskick av formulär inkl brev och svarskuvert, vilket har tillhandahållits av Ipsos. Totalt sett har 2725 ifyllda formulär inkommit med spridning och representation från de olika föreningarna.

Om typ 2-diabetes
Över 400 000 svenskar har typ 2-diabetes och antalet ökar. Sjukdomen står för ca 90-95% av alla fall av diagnostiserad diabetes hos vuxna och är en kronisk, progredierande sjukdom, som kännetecknas av insulinresistens och/eller underfunktion hos betacellerna i bukspottkörteln, vilket medför att insulinkänsligheten och insulinutsöndringen sjunker och blodsockerhalten stiger. Över tid leder detta tillstånd av konstant förhöjda blodsockernivåer till att insulinresistensen förvärras och betacellernas funktion försämras ytterligare. Det finns ett betydande medicinskt behov av behandlingsalternativ, eftersom närmare hälften av de behandlade patienterna inte får sin blodsockernivå under godtagbar kontroll med nuvarande behandling.[i]

Kontaktpersoner:
Kristian Sjöholm, Nordic PR Manager, tel: +46 8 553 231 35, mob: +46 73 335 14 26

[i] Nationella Diabetesregistret, 2011, Årsrapport 2010 års rapport
[i] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010