Asylkommissionen: Gör om och gör rätt, regeringen!

En ny asyllag ska förbättra mottagandet - inte försämra det

Just nu arbetar en parlamentarisk kommitté med att utforma Sveriges framtida migrationspolitik. Den fristående Asylkommissionen anser att de förslag som hittills presenterats inte skulle leda till ett hållbart flyktingmottagande. Därför sänder Asylkommissionen idag över ett "skuggdirektiv" till den parlamentariska kommittén och regeringen. Skuggdirektivet innehåller bland annat att kommittén ska sträva efter att Sverige ska vara ett positivt föredöme. Asylkommissionen skriver också att kommitténs förslag måste utgå från etablerad vetenskap.

Asylkommissionen vid Linköpings universitet är ett samarbete mellan personer med egen erfarenhet av asylprocessen, civilsamhället och forskare. Asylkommissionens arbete vilar på en kombination av humanitär och vetenskaplig grund.

Asylkommissionen påminner i en inledning om att en rad åtgärder sedan 2015 har vidtagits som försämrat villkoren för människor på flykt. Avsikten har varit att avskräcka asylsökande från att ta sig till Sverige. Åtstramningarna har motiverats med att andra länder behöver ta ett större ansvar. Men detta har enligt Asylkommissionen inte hänt - i stället har den främlingsfientliga retoriken ökat. Människor drivs nu bort med våld från EU:s yttre gränser eller hindras på annat vis från att söka skydd. Allt fler lever i misär i gränsläger eller som papperslösa utanför formella skyddssystem. 

Asylkommissionens uppmaning till politikerna är att de behöver skaffa sig kunskap om varför människor flyr och hur asylprocessen fungerar i praktiken. Detta behövs för att inte upprepa senare års misstag av snabba regelförändringar, som har lett till osäkerhet och lidande för asylsökande även i Sverige.

Enligt Asylkommissionen är ett tilläggsdirektiv till den parlamentariska kommittén nödvändigt. Den samlade forskningen på området, inte minst den om asylsökandes erfarenheter, måste läggas till grund för vilka åtgärder som kan förbättra mottagandet av människor på flykt. Kommittén bör också tydligt redovisa hur deras förslag utgår från etablerad vetenskap.
Regeringen måste göra om och göra rätt! Därför sänder Asylkommissionen idag över ett "skuggdirektiv" till regeringen och direkt till den parlamentariska kommittén.

Här följer ett urval av de uppdrag som Asylkommissionen vill ge kommittén.

1. Analysera konsekvenserna för människor på flykt av de senaste årens förändringar i regelverket
Tidsbegränsade uppehållstillstånd, familjesplittring och begränsning av humanitära skäl har undergrävt människors hälsa och försvårat etableringen. Samtidigt har snabba regelförändringar både i asylprocessen och välfärden stött ut människor istället för att stötta. Unga som sökt skydd på egen hand då de var barn har drabbats särskilt hårt. Därför bör en sanningskommission tillsättas för att med vetenskapliga metoder klarlägga hur dessa barn och unga har behandlats.

2. Ta reda på orsakerna till flykten och varför människor blir papperslösa
För att förstå varför människor stannar kvar i Sverige som papperslösa är det nödvändigt att förstå varför de flydde. Hot och risker ligger till grund för att människor flyr. Om riskerna i det land man flytt fortfarande är stora - eller den utvisade är lika ovälkommen där som i Sverige - så för repressiva åtgärder med sig ett större lidande, inte ett ökat återvändande. Kommittén behöver därför granska vilka brister i proceduren som gör att utvisningsbeslut fattas för barn och vuxna som inte kan eller vågar återvända.

3. Säkra att asylsökande och deras familjer får tillgång till sina rättigheter
Internationella konventioner slår fast vilka mänskliga rättigheter som alla länder ska garantera. Rättigheter inom asylmottagandet är inte en prydnad för internationella besök, utan är till för individerna som söker skydd. De internationella åtagandena ska motverka diskriminering. Kommittén behöver analysera vilka åtgärder som behövs i praktiken för att alla asylsökande ska ges lika möjligheter i asylproceduren. Detta ska användas till vägledning för dem som ska tillämpa lagen.

4. Stärk rätten till familjeliv och privatliv
Kommitténs arbete syftar till en ordning som är långsiktigt hållbar. Då måste lösningarna också vara hållbara för individen på lång sikt, vilket de inte är idag. De nuvarande reglerna håller isär familjer, ofta på diskriminerande grunder. Reglerna splittrar också familjer som lyckats återförenas, eller bildats här i Sverige. Barn som tillbringat många år i Sverige kan utvisas från sina närstående. Kommittén behöver återkomma med förslag som stärker rätten till familjeliv och privatliv.

5. Identifiera framgångsfaktorer i syfte att förstärka och förbättra mottagande
Sverige är ett exempel på att god ekonomi och utvecklingsförmåga kan gå hand i hand med en stor invandring. Enligt forskningen har invandring varit en av förutsättningarna för Sveriges ställning som en ledande industri- och välfärdsnation. Vi anser att kommittén ska arbeta utifrån att Sverige är ett föregångsland och för att visa den positiva kraften i att välkomna flyktingar. Därmed kan Sverige uppmuntra andra länder att förbättra sin potential för asylmottagande och vidarebosättning.
Sverige ska verka för ett samarbete mellan länder så att alla som inte kan återvända ska beredas en fristad, med rättigheter och skyldigheter, och möjlighet att skapa sig ett hem.

I skuggdirektivets sammanfattning understryker Asylkommissionen att den parlamentariska kommitténs uppdrag ska vara att lägga fram förslag som ska förbättra Sveriges mottagande av människor som söker skydd från krig och förföljelse, inte försämra det.

Kontakt
Asylkommissionen: asylkommissionen@ikos.liu.se
Professor Anna Lundberg, Linköpings Universitet: anna.b.lundberg@liu.se, tel 0709466230