Coronahanteringen på Migrationsverkets förvar bristfällig visar rapport

Trängsel, begränsad tillgång till hälsoscreening och brister i rengörings- och hygienrutiner. Det vittnar flera personer i Migrationsverkets förvar om i en ny rapport framtagen inom ramen för Asylkommissionen.

Coronapandemin har drabbat många grupper hårt, inte minst de som inte har eller ges möjlighet att följa myndigheternas uppmaningar för att bromsa smittspridningen. En av de grupper som drabbas särskilt hårt i Sverige är personer som frihetsberövats och som sitter i Migrationsverkets förvar, detta enligt en rapport framtagen av frivilliga och forskare knutna till Asylkommissionen, som är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) och professionella - se nedan.

Den nya rapporten visar att personer i förvaren är oroliga över att åtgärderna för att säkerställa fysisk och psykisk hälsa på förvaren är bristfälliga. De vittnar om trängsel, svårigheter att hålla avstånd, brister i hygienrutiner och bristfällig information.

– De hade fått lite information om viruset och rekommenderades att ”tvätta händerna och hålla fysiskt avstånd till andra”, rekommendationer som är mycket svåra att följa i en låst och begränsad miljö, säger Häyhtiö och Rundqvist som deltagit i arbetet med rapporten.

Rapporten grundar sig på en enkät som Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) skickade ut till förvarstagna på fem av Migrationsverkets sex förvar under våren 2020. I enkäten ställdes frågor om hygien- och rengöringsrutiner, hälso- och sjukvård samt tillgång till information om Covid-19. Svaren analyserades i samarbete mellan forskare och frivilliga i FARR som också är författare till rapporten. De 58 enkätsvaren motsvarade 22 procent av det totala antalet personer i förvar under perioden för undersökningen.

Social distansering svår
Enkätsvaren visar att förvaren saknar förutsättningar att hålla social distans, även om Migrationsverket vid april månads slut hade minskat förvarets kapacitet från 519 till 300 platser, vilket kan tolkas som ett sätt att uppfylla Folkhälsomyndighetens allmänna råd.
Förvarstagna personer vittnar bland annat om att 6–7 personer sover i samma rum och att det är svårt att hålla distans vid måltider. 

Flera personer har inte vågat sova i sitt rum och har avstått från att äta, av rädsla för smitta. Förvarstagna som uttryckligen bett om att få besöka vårdpersonal nekas det eller ignoreras. Respondenterna bekräftade att flera placeras i förvar utan att ha genomgått hälsokontroller av utbildad personal.

Enkätsvaren visar också att förvaren brister i sina hygienrutiner: Mindre än en fjärdedel av respondenterna angav i sina enkätsvar att skyddshandskar används, och fler än hälften markerade att det saknas handsprit på deras avdelning.

– Migrationsverket har i uppdrag att se till att förvarstagna behandlas på ett värdigt, humant och rättssäkert sätt samt att säkerställa tryggheten för både förvarstagna och personal. Av enkätsvaren framgår dock att myndigheten misslyckats i detta uppdrag och antingen helt ignorerat eller brustit i implementeringen av de lagar och föreskrifter som ska säkerställa förvarstagnas trygghet, säger forskarna och medförfattarna Lundberg och Lindberg.

Efter enkätundersökningen genomförde Justitieombudsmannen, JO, en föranmäld OPCAT-inspektion på förvaret i Märsta. JO:s inspektionsprotokoll visar stor samstämmighet med rapportförfattarnas analys av enkätsvaren.

Kontakt angående rapporten: Professor Anna Lundberg, +46(0)709-466230,  anna.b.lundberg (at) liu.se