Bonusar är ett dåligt betyg på en produkt

ATG är fortfarande Sveriges största spelbolag på den kommersiella licensmarkanden, det står klart efter att halvårsrapporterna har offentliggjorts. Vad som är ännu större är att vi också är störst på sportsbetting. Det är faktiskt lite imponerande med tanke på att vi började på noll för knappt fyra år sedan. Samtidigt är det ett kvitto på att det lönar sig att driva sin affär med produktutveckling och kundupplevelse i fokus – och inte utifrån bonuserbjudande.
Bonusar driver inte bara spelberoende, de måste ses också som ett dåligt betyg på en produkt att behöva sälja ut den, innan man har sålt in den.

På Spelinspektionen fortgår arbetet med att skydda spelkunder från överdrivet spelande, och det är bra. Vi har inga synpunkter på att utbildning ska utgå från de förhållanden som är relevanta för den svenska spelmarknaden. Inte heller att information ska finnas om betydelsen av spelets utformning gällande risken för spelproblem, och effekten av spelproblem och spelberoende på individnivå. Exempel hämtade från Spelinspektionens konsekvensutredning som nu är ute på remiss.

Däremot tycker vi att Spelinspektionen missar en viktig parameter i sitt konsumentskydd; den om bonusars negativa påverkan på sårbara individers spelbeteende. För den som står långt ifrån att utveckla ett spelproblem kan en välkomstbonus i form av ett påslakansset i satin verka rätt harmlöst.

Men faktum är att det där påslakanet kan få en kund att byta spelbolag. Att börja spela på nya, mer riskabla spelprodukter och/eller att börja spela igen efter ett välbehövligt uppehåll. Det där påslakanet kan göra att spelaren ökar sin insatsnivå och sitt risktagande.

För den sårbara spelaren kan ett bonuserbjudande, hur vardagligt det än må vara, bidra till problemutveckling och återfall i problemspelande. Man behöver inte tänka särskilt länge för att förstå att bonusar och hållbart spelande faktiskt inte lirar alls.

Problemet är att bonusar förmodligen är en bra idé för spelbolagen. Nya kunder strömmar till i samma takt som mer eller mindre likvida bonusar byter ägare. Och visst kan några värmeljushållare från Postkodlotteriet tyckas oskyldigt. Men när nätcasinoleverantören tackar sina kunder med cash är det cynism.

Förresten är det väl lite pinsamt att en produkt som spel, som ska vara en rolig upplevelse och skön avkoppling, marknadsförs som vore den ett överskottslager av utgångna konserver. Har branschen verkligen inte större tilltro till innehållet i sitt erbjudande?

Den som är stor och finansiellt stark ska klara av att gå i bräschen för en sund spelbransch, det är i alla fall det krav vi ställer på oss själva. Samtidigt finns det en utmaning i att vara störst eftersom man inte för en sekund får tro att det går att sätta likhetstecken mellan att vara störst och att vara bäst. Jag erkänner, ATG har också fallit i bonusfällan. För några år sedan försökte vi, med några tiotals kronor per spelare som lockbete, attrahera nya kunder på en konkurrensutsatt spelmarknad. Det var en dum idé och för övrigt inte ens särskilt framgångsrik, om man med framgångsrik menar nytillskott av kunder.

Hursomhelst kändes det inte rätt, och vi bestämde oss för att bonusar inte var något för oss. Sedan dess har vi därför ett självpåtaget bonusförbud, precis som Svenska Spel har.

Omregleringen av spelmarknaden har inneburit en massa nya regler, majoriteten av dem för att skydda konsumenten, helt i linje med ursprungstanken. I jakten på perfektion känns det därför märkligt att man skulle missa något som är så påtagligt dåligt för en sårbar spelare som bonusar är. Och nog är kreativ produktutveckling en ädlare sport än den att skriva välkomstcheckar.

Hasse Lord Skarplöth
vd ATG

***

Rapporten för januari - september 2022, presenteras 24 oktober.