Upp till bevis – våga dra i nödbromsen

Som ett av Sveriges största spelbolag befinner vi oss ofta i skärningspunkten mellan politisk ambition och företagsekonomisk realitet. Det är en ganska otillfredsställande situation som förvärras när man förstår att beslutsfattarna inte givit konsekvensanalysen tillräcklig uppmärksamhet. Som i fallet med den höjda spelskatten. Men än finns tid att dra i nödbromsen.

Den föreslagna höjningen av spelskatt från 18 till 22 procent skulle, som jag tidigare skrivit om, drabba våra ägare Svensk Travsport och Svensk Galopp hårt, eftersom ATG:s utdelning till dem skulle tvingas minska med drygt 200 miljoner kronor per år. Allt annat lika. Mindre pengar till våra ägare innebär mindre pengar till hästnäringen och svårare för många hästföretagare att få det att gå runt.

Det är bakgrunden till att ATG arbetar för en ändring i spelskattesystemet, från den föreslagna höjningen till 22 procent till vårt väl genomarbetade 18/26-förslag. En vinnande lösning på flera sätt.

Vårt 18/26-förslag innebär att hästspelet och vadhållningen fortsatt skulle betala 18 procent i spelskatt, medan casinospelet skulle beskattas med 26 procent. Därmed skulle hästnäringen skyddas, folkhälsan förbättras och tillskottet till statskassan bli högre än i politikens eget förslag.

Vad många inte vet, eller tänker på, är att hästnäringen är en vital del av den svenska landsbygdsekonomin och spelar en stor roll i att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa sysselsättning. Hästnäringen är så mycket mer än en passion för många svenskar, den är också en viktig komponent i landets beredskap och motståndskraft.

För några år sedan bestämde sig Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, för att sätta siffror på hästnäringen. Man tog den genomsnittliga kostnaden för att hålla en häst och multiplicerade siffran med Sveriges 360 000 hästar, adderade hästspelet, prispengarna, utbildning, forskning och media för TV-sändningar och kom fram till en årlig omsättning för hästnäringen på drygt 30 miljarder kronor. Hästspelet, som i decennier har varit synonymt med ATG, står för en tredjedel av dessa. Det är skälet till att vi kallar oss hästnäringens motor. Hackar motorn är det alltså långt mer än travet och galoppen som äventyras.

Men hur skulle en skatteökning från 22 till 26 procent bidra till folkhälsan? Jo, genom att beskatta produkter med högre risk hårdare, som nätcasinot, bidrar systemet till att minska incitamentet för att spela på dessa riskfyllda produkter.

Politiker som vi talat med har haft svårt att spontant avfärda vårt förslag. Kanske är det för att vi har förberett oss så noga genom att samla in och analysera data, diskutera med tjänstemän och utarbetat en omfattande rapport som stödjer vårt förslag. Rapporten innehåller en kartläggning av spelskatter i Europa, visar på förekomsten av differentierad skatt för spelprodukter och bekräftar att vår föreslagna modell skulle vara helt i linje med både svensk och europeisk lagstiftning. Kanske är det för att hästnäringens betydelse och ATG:s bidrag till densamma inte varit tillräckligt känt.

Eller är det kanske för att regeringen i dagarna föreslår sänkt skatt på snus, och höjd skatt på cigaretter med, citat ”Hälsoeffekterna varierar stort mellan snus och exempelvis cigarretter. Det är mot ljuset av detta fullt rimligt/… / det mer hälsosamma alternativet blir billigare”.

Vi har visat att 18/26-förslaget är nödvändigt och fullt genomförbart, därmed återstår bara politisk vilja att göra om och göra rätt. I väntan på att den insikten ska landa hos de som beslutar slår jag ett slag för den ofta underskattade devisen; se till att ha fel så fort som möjligt.

Hasse Lord Skarplöth
vd ATG