Viktigt att värna om hästarna

I helgen går ett av världens största travlopp av stapeln på Solvalla. Sexton av världens bästa hästar gör upp om vinnarplatsen i Elitloppet, en folkfest i två dagar.

För några veckor sedan gick ett annat stort lopp i Italien, Lotteria de Napoli, där många av besökarna reagerade med bestörtning på hur vissa kuskar drev sina hästar.

Inför Elitloppet väcks nu frågan om vem som bär vilket ansvar för hästarnas välmående i samband med tävlingar och hur eventuella incidenter undviks.

Hästens välfärd, hästens dagliga liv, är tillsammans med spelansvaret ATG:s viktigaste hållbarhetsfrågor. Vi ska hålla fanan högt och tillsammans med våra ägare, Svensk Travsport och Svensk Galopp verka för att svenska hästuppfödare, -ägare, -tränare och kuskar agerar som det goda exemplet såväl nationellt som internationellt.

I Sverige har vi en stark tradition av att behandla våra djur väl och den svenska djurskyddslagstiftningen ligger i framkant jämfört med många andra länder. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för all djurskyddskontroll i Sverige och Svensk Travsports campkontroller inom initiativet Travarhälsan kompletterar den statliga kontrollen på ett unikt sätt. Läs mer här.

ATG erbjuder spel på Elitloppet vilket arrangeras av Solvalla. På plats informerar tävlingsarrangören alla gästande ekipage om svenska lagar och regler, hur vi ser på drivning av hästen på upploppet och så vidare.

- Hästen är ett flyktdjur och den uppfattar uppmaningen att springa fortare redan när kusken viker fram körspöt, säger Antti Rautalinko, chefsveterinär på Svensk Travsport. Det är inte socialt accepterat att slå en häst, och det finns inte heller någon anledning att bruka våld.

Under en tävling är det framför allt två personer som är viktiga för att det ska gå rätt till, måldomaren och banveterinären. Måldomaren kan bötfälla eller stänga av, även under pågående tävlingsdag, en kusk för drivningsförseelse. Banveterinären är statens kontrollant, anställd av Jordbruksverket. Måldomaren har travsportens tävlingsreglemente i ryggen och banveterinärens uppgift är att säkra att Djurskyddslagen beaktas.

Veterinären Antti Rautalinko har sina tre prioriteringar klara för sig. Först kommer hästens välmående, därefter arbetsgivaren Svensk Travsport och sist den travaktive, hästägaren, kusken och/eller tränaren. Han är samtidigt tydlig med att det finns kulturella skillnader länder emellan.

- Man ser på djurens lidande, och vårt eget förhållningssätt gentemot djuren, på olika sätt i olika länder.
I Sverige tycker vi det kan vara hedervärt att avsluta ett lidande genom att avliva till exempel ett sjukt eller skadat djur. I andra kulturer skulle man inte komma på tanken att aktivt ta bort ett djur, säger han.

Gränsen för vad som anses vara djurplågeri varierar också stort mellan olika länder. Från att inte vara ett brott alls i vissa länder, till att som i Sverige kunna ge böter eller fängelse i upp till två år.

- Hästar har, och brukar vi för nöjes skull, därför är det logiskt att gränsen för lidande dras vid noll, menar Antti.

Som hållbarhetschef på ATG jobbar jag varje dag för att samhället och våra kunder ska ha en positiv bild av hästsporten och vi vet också att våra kunder viktar hästarnas välfärd högt. Spelomsättning får inte vara mer värt än djurskyddet, där är vi och våra kunder överens.

Det som hände i Italien är tråkigt för sporten, men ska man se något positivt i det hela är det att frågan om hästarnas välmående kommer upp på bordet och blir föremål för diskussion runt om i världen. Hästlopp är underhållning och ska ju vara roligt, för alla inblandade.

Slutligen vill jag påminna om att Elitloppet infaller i år, liksom alla år, på Mors dag. En dag värd att uppmärksamma när vi talar om hållbara relationer.

Maria Guggenberger
Hållbarhetschef ATG