Bok & Bibliotek 2015: Digital läsning i svenska skolor

Att elever idag använder datorer, surfplattor och egna telefoner i skolan är ett naturligt steg i vår digitala värld. Men för att det ska komma eleverna till godo behövs både innehåll och ett pedagogiskt arbetssätt. Vi har talat med ett par skolor som arbetar mycket med digital läsning och inlärning om deras erfarenheter.

Datorn möjliggör samarbeten på nya sätt

Frida Monsén är digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla. ”Datorn möjliggör samarbeten på nya sätt”, berättar hon. Eleverna kan oftast redan använda både datorer och iPads, konsten är att göra det till en naturlig del av undervisningen och stimulera ämnesöverskridande arbete.

Elevarbeten på Fjällenskolan presenteras idag bland annat som webbsidor, bloggar, filmer, podcasts, rollspel och interaktiva kartor, och både lärare och elever har svarat väldigt positivt. Med digitala hjälpmedel kan man skapa möten och diskussioner som tränar kreativitet och samarbete, vilket är långt ifrån bilden av elever som sitter ensamma och stirrar på en skärm.

”Fokus har flyttats från det digitala till det pedagogiska. Samhället digitaliseras och skolan måste ju vara en del av sin samtid, men utöver det är det lärandet som står i fokus – det finns ingen poäng med att göra en process digital om du inte får ut något mervärde av det.”

Som alla kommunala skolor har Fjällenskolan en budget att hålla sig till, men Frida upplever inte att det är ett hinder. Det finns många gratisverktyg – Googles appar och dokumentdelning, YouTube, Macs basprogram – som går utmärkt att använda i undervisningen, och Frida hjälper gärna sina lärare att hitta rätt verktyg för det de vill göra.

En av hennes favoriter är den interaktiva medieplattformen ThingLink. Andra lärare lyfter till exempel framBerättarministeriet och Litteraturbankens skola, och Guldäpplet som belönar lärare som utvecklar undervisningen med digitala hjälpmedel.

Det digitala utvecklar och stimulerar läsandet

Cecilia Härsing, högstadielärare på Skogstorpsskolan i Eskilstuna, använder både Facebook och Youtube i undervisningen.

”Det får inte vara tråkigt i skolan, man måste kunna skapa och jobba kreativt på något sätt. Tiden är slut när man bara gör någonting för fröken, man gör det minst för de andra i klassen och helst för världen.”

Utifrån gemensam läsning av Petters 16 rader som e-bok har hon fått även elever som inte gillade att läsa att diskutera böcker och posta egna rap- och poesiinsatser på Youtube.

Se hela Cecilias presentation från förra årets bokmässa här!

När skolan och samhället blir alltmer beroende av digitala texter, vare sig det gäller tidningar, sociala medier, webben eller böcker, lyfter Frida Monsén vikten av digital läskunnighet. Denna liknar den traditionella men möter nya utmaningar; det ställs nya krav på att kunna tolka, navigera, söka, utvärdera och hantera information.

”Min erfarenhet är att de blir väldigt goda läsare. Det digitala utvecklar och stimulerar läsandet, men man måste arbeta medvetet med de här sakerna, man måste lära ut strategier.”

Böckerna finns där läsaren finns

För att ge eleverna tillgång till digitala böcker använder Fjällenskolan bland annat SLI-portalen Läshörnan, med tusentals olika skönlitterära och faktabaserade böcker.

”Fördelen med digitala böcker är att man inte behöver köpa in klassuppsättningar, läsning stimuleras av att man läser tillsammans.”

Frida berättar också: ”Om vi har ett tema kan jag gå in och hitta en bok på det temat och dela ut till hela klassen på en gång, och för dem som är snabbläsare kan jag skapa en bokhylla på temat där de kan hitta vidare.” Läsningen uppmuntras både genom att eleverna alltid har med sig hela biblioteket i plattan, att lyfta fram vilka böcker som finns och genom att diskutera, blogga och reflektera runt det de läst och lärt sig.

Gör läsningen till en gemensam aktivitet

Linda Björkman Swanberg vid Minervaskolan i Umeå arbetar också med att göra läsningen till en gemensam aktivitet:

”Eleverna använder sina iPads i hemmet, och håller minst en kvarts högläsning för sina föräldrar varje dag.”

Hon fortsätter: ”Vår skolbibliotekarie Bodil är till stor inspiration för alla på skolan och de har regelbundet bokprat med henne. Efteråt skriver Bodil ner vilka böcker hon har presenterat på klassens digitala portal som delas av elev, förälder och lärare, då blir det enkelt som förälder att ta upp de böckerna. Det är smidigt eftersom de redan ligger där på iPaden.”

Läs mer om hur Minervaskolan använt digitala böcker för att öka läsandet här!

Många tror att det tar tid från annat att jobba digitalt, menar Frida Monsén, men det är en investering som betalar sig:

”Jag skulle vilja att den digitala kompetensen var en självklar del av allting!”

Läs mer:

Frida Monséns blogg

Forskningsläget: Vad vet vi om läsbarhet för digitala texter?

Sommarläsning på 2000-talet

Digitalt berättande kan stärka lärandet

Apropå PISA-rapporten: nu behövs datorerna mer än någonsin

Om vanliga missförstånd runt digital läsförståelse

93% av svenska 15-åringar använder mobilen för att läsa nyheter.

95% av svenska 11-åringar har en mobiltelefon med uppkoppling mot nätet.

54% av e-boksläsare föredrar att läsa på mobilen.

10% av alla barnböcker som köps i USA är digitala.