Cool koll på KOL med egen pilot

På Sahlgrenska universitetssjukhuset har den utsatta situationen för svårt sjuka KOL-patienter fått en avgörande förbättring sedan processerna strukturerades. Nu pilottestas en kombination av appar och journalfunktioner.

Lungsjukdomen KOL är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen, enligt WHO. Att leva med denna sjukdom innebär ett komplext tillstånd med stort lidande för många. Ändå är det en eftersatt patientgrupp, menar Anders Ullman, klinisk farmakolog och tidigare verksamhetsansvarig vid KOL-mottagningen som han själv varit med att bygga upp.

– Mina kolleger och jag fick stor frihet att designa mottagningens arbete i andan av de nationella riktlinjerna för behandling vid KOL, som då var nya. Det var en väldigt spännande uppgift. Det första vi såg var att arbetet kring de här patienterna var så ostrukturerat, när de drabbades av skov.

Med kunskap om att betydelsen av en skriftlig handlingsplan faktiskt är evidensbaserad, ville Anders och hans kolleger skapa stöd för ett strukturerat samarbete mellan professioner: Läkare, sjuk- och undersköterskor, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, kuratorer, andningsfysiolog och biomedicinsk analytiker.

– När vi tittade efter var det bara en liten del av de patienter som hade vårdats på sjukhus för svår KOL, som hade dokumenterade, interprofessionella kontakter. Det berodde antingen på att de inte hade remitterats alls, eller att de blivit remitterade men inte förstått vikten av dessa kontakter. Vissa hade helt enkelt inte orkat ta sig till sjukhuset för alla dessa besök. Lever man med KOL, innebär det ofta en enorm ansträngning att bara ta sig till sjukhuset, eftersom de är så sjuka.

– För att kunna skapa en optimal behandlingsplan måste den vara anpassad till den enskilde patienten och ta hela patientens livssituation i beaktande! Vårdprocesserna måste vara centrerade kring patienten. De här patienterna behöver hjälp att förstå sin sjukdom, sin behandling och lära sig att leva så gott som möjligt, sin KOL till trots. Men patienter med svår KOL orkar inte och klarar inte att sändas runt i vården och dessutom ta till sig både behandlingsråd och instruktioner, om det inte samlas i en prioriterad plan.

Sedan mottagningen drog igång våren 2016 har därför alla ingående professioner funnits samlade i en gemensam korridor. När besök bokas in, samordnas de så att patienten klarar av många möten under en halvdag.

– Men problemet med våra traditionella journalsystem återstod. Vi kom inte åt dem i realtid så patienterna fick ändå upprepa mycket. Informationsutbytet inom teamet blev begränsat. Därför behövde vi ett annat informationsverktyg där vi kunde göra en gemensam plan för patientens besök.

Istället för att diktera in i journalprogrammet Melior löstes delar av problematiken genom en funktion via läsplattor, där informationen läggs in i realtid. Efter kontakt med ett programmeringsföretag började man ta fram en produkt, initierad av KOL-mottagningen och med ekonomiskt stöd från projekt inom regionens program för framtidens vårdinformationsmiljö.

Nu finns en färdig produkt som i dagarna implementeras i en pilotstudie. Då ska dubbeldokumentationen vara ett minne blott, då det nya ska integreras med befintligt journalsystem.

– Detta är skapat helt efter våra behov! Grundprincipen fungerar bra i processen, journalanteckningar genereras automatiskt in i dagens Melior. Men vi är vana att skriva journaler i fritext och det måste vi minimera nu, för att öka sökbarheten. Vi räknar med att detta fungerar tillsammans med Millennium, när det införs.

Mottagandet av nya arbetsmetoder har varit positivt hos både patienter och personal. Det går också att påvisa, genom data i det nationella kvalitetsregistret Luftvägsregistret, att det systematiska samarbetet lett till stora förbättringar. Både för den enskilde patienten och för vården i sig. Vid sjukdomsskov har behovet av sjukhusinläggning för KOL-patienterna vid Sahlgrenska minskat med så mycket som 30 procent.

– Patienterna mår bättre och det bör leda till ett minskat behov av inneliggande sjukhusvård. Vi uppskattar att den årliga kostnaden för sjukhusvård av KOL-patienter under försämringsepisoder, uppgår till omkring 70 miljoner kronor. Så det finns också en stor besparingspotential i detta!

Arbetet sker med en webbaserad del men framförallt med en app i läsplatta. En patientapp för smartphone är också på gång där patienten ska kunna se sin behandlingsplan, få påminnelser och kunna se data.

Anders är mycket nöjd över att se resultat av pionjärarbetet. Nu är han själv 64 år och har börjat avveckla arbetet på Sahlgrenska. Till sommaren väntar det stora livsäventyret: En långseglats. Men släppa projektet kan han inte helt och hållet göra:

– Jag kommer att ha med mig satellittelefon. Så nog kommer jag att följa hur det går! Det ska bli spännande att se.

Text ANNA HAGNELL
En artikel från B3 Healthcare Consulting AB