Barnkonventionen 25 år: Barn måste ha klagorätt när deras rättigheter kränks

Gemensamt uttalande om åtgärder från de nordiska barnombudsmännen.

Detta år fyller FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, 25 år. Det är en milstolpe i arbetet för att lyfta barns livsvillkor som påminner om att barn, precis som alla andra människor, har mänskliga rättigheter. Mycket har skett på ett kvartssekel och ofta har de nordiska länderna tagit täten i förändringsarbetet. Barnombuden i de nordiska länderna vill uppmärksamma regeringarna i de nordiska länderna på att stora och viktiga utmaningar kvarstår.

Den 28-29 oktober 2014 håller Nordiska rådet sin session i Sveriges riksdag. Nordiska ministerrådets barn och ungdomskommitté (Nordbruk) arrangerar i samband med detta ett seminarium som uppmärksammar att barnkonventionen fyller 25 år: Vad har uppnåtts och vilka är utmaningarna?

Varje dag kränks barns rättigheter i våra nordiska länder. Barn saknar kunskap om att de har mänskliga rättigheter. Barn blir inte lyssnade på inför viktiga beslut som rör dem. Myndigheter som ska hjälpa barn är ofta svårtillgängliga för barn som far illa hemma eller i samhällsvård. Barn som får sina rättigheter kränkta kan oftast inte ställa krav på att få rätt i efterhand. Den klagomöjlighet till FN:s barnrättskommitté som nu trätt i kraft är inte heller tillgänglig för barn i Norden eftersom våra länder ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

De nordiska länderna har tidigare varit drivande i arbetet för att förverkliga barnkonventionen och vi har ett gott anseende internationellt vad gäller att förverkliga barnets rättigheter. Mot den bakgrunden är det betydelsefullt hur de nordiska länderna agerar i det framtida arbetet med att möta utmaningar som rör barnets rättigheter.

Barnombuden i Norden vill lyfta fram tre viktiga områden där regeringarna i våra respektive länder behöver göra mer för att stärka barnets rättigheter:

Barn måste få kunskap om sina rättigheter. Barn måste redan tidigt få information om att de har mänskliga rättigheter. Informationen ska förmedlas i förskola och skola. Det är också viktigt att göra informationen tydlig om vad rättigheterna innebär för barnen i deras konkreta vardag. Riktad information om specifika rättigheter måste också finnas för barn i utsatta situationer, exempelvis barn i samhällsvård.

Barnkonventionens rättsliga ställning måste stärkas. På Island, i Finland och i Norge har barnkonventionen ställning som lag. I Danmark har en utredning föreslagit inkorporering och i Sverige har det i regeringsförklaringen föreslagits att barnkonventionen ska bli lag. Det är viktigt att barnkonventionen får rättslig ställning som lag samtidigt som övrig lagstiftning ses över i syfte att stärka barnets rättigheter. Vi anser att en inkorporering av barnkonventionen ökar möjligheterna för att konventionen genomförs i sin helhet samtidigt som barnets roll som rättighetsbärare tydliggörs. En stärkt rättslig ställning inskärper också kraven på att professionella som arbetar med barn får kunskap både i sin grundutbildning och i sin löpande fortbildning om barnkonventionen, barn som far illa och anmälningsplikten till sociala myndigheter.

Barn måste kunna klaga när rättigheter kränks. FN:s barnrättskommitté har betonat att ”för att rättigheter ska vara meningsfulla måste det finnas effektiva rättsmedel till upprättelse vid kränkningar av rättigheter.” Detta är inte mindre sant för vuxna än för barn, men som kommittén påpekar ställs barn inför särskilda svårigheter när de söker upprättelse om deras rättigheter har kränkts. I sin allmänna kommentar nr. 5 uppmanar därför kommittén staterna att ”ägna särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att det finns förfaranden för barn och deras företrädare som både är barnanpassade och effektiva”.

Barnkonventionen var länge den enda av de större internationella instrumenten för mänskliga rättigheter som saknade ett klagomålsförfarande. I år ändrades detta och nu har barnkonventionen kompletterats med ett klagomålsförfarande öppen för länder att ansluta sig till. Den internationella klagomålsmekanismen leder till att högre krav ställs på att staterna förbättrar och stärker de nationella system som har till uppgift att skydda barns rättigheter. FN:s barnrättskommitté kommer att kunna pröva klagomål från barn eller deras ombud när det finns stöd för att en stats lagstiftning eller handlande kränker barnets rättigheter och är oförenliga med barnkonventionen och när alla nationella rättsmedel är uttömda.

Vi ser det som mycket angeläget att våra regeringar tar tydlig positiv ställning till att stärka barnets rättigheter genom att signera och ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn klagorätt till FN:s barnrättskommitté. Barn i våra nordiska länder måste också ges tillgång till det skydd mot rättighetskränkningar som klagorätten innebär.

Stockholm 28 oktober 2014

Fredrik Malmberg, Sverige
Aaja Chemnitz Larsen, Grönland
Anne Lindboe, Norge
Margrét María Sigurðardóttir, Island
Per Larsen, Danmark
Tuomas Kurttila, Finland