Fredrik Malmberg fortsätter som barnombudsman

Regeringen har beslutat att förlänga Fredrik Malmbergs förordnande som barnombudsman med tre år. Fredrik Malmberg tillträdde i november 2008.

– Det känns väldigt kul att få fortsätta eftersom det är mycket stora saker på gång. Nästa år granskas Sverige av FN:s barnrättskommitté. Och just nu tittar en utredning på om barnkonventionen ska bli svensk lag.

– Många av de förslag till förändring som vi har fört fram i våra årsrapporter de senaste åren håller nu på att förverkligas. I våra rapporter gav barn med erfarenhet viktiga råd till regeringen. De tog intryck och fattade beslut som nu ska bli verklighet. Det handlar om att lyssna regelbundet på barn i familjehem och att göra socialtjänsten mer tillgänglig för barn genom att utveckla en barntjänst. På vårt förslag beslutade regeringen också om den utredning som nu ser över hur rättigheterna kan stärkas för barn som är i tvångsvården.

När du var ny som barnombudsman ansåg du att förverkligandet av barnkonventionen gick för långsamt och att myndigheten behövde bli tuffare, gå mer på djupet och prioritera i frågor och prata mer med barn.

Vad har du och dina medarbetare uppnått de här åren?
– En viktig sak är att vi lyssnar systematiskt på barns utsatta situationer. Dialogen med barn ger oss de insikter och den styrka vi behöver för att påverka de som har makt att förändra. Vi har också lärt oss mycket om vilka utmaningar som återstår för att barns rättigheter ska bli verklighet på alla områden.

– Vi har också använt våra rättsliga befogenheter för att göra skillnad. Exempelvis i dialog med kommuner och landsting, men även myndigheter som Statens institutionsstyrelse, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Kriminalvården och Migrationsverket.

– Genom uppföljningssystemet Max18 har vi fått en bättre bild av barns livssituation lokalt. Max18 innehåller också ett utbildningspaket för att bidra till barnrättsarbetet i skolan. Vi har också haft dialog med dem som kan förändra – beslutsfattarna. Det har skett genom Barnrättsdagarna, Barnrättstorget i Almedalen, regeringsuppdraget Pejling och dialog och i alla årsteman som vi har tagit oss an.

– Vi ser att kunskapen om barns rättigheter har ökat och bidragit till konkreta förändringar i arbetssätt. När barn får möjlighet att själva beskriva hur de upplever sin situation för beslutsfattare i en kommun eller ett landsting blir det tydligt om de inte följer upp tillräckligt och vad de behöver förbättra.

När du tillträdde 2008 fick du också frågan om det fanns något kvar att göra ifråga om barns rättigheter i Sverige? Hur ser det ut idag?
– Mycket arbete återstår – det tror jag de flesta skriver under på. Men jag hoppas att vi går i mål med en del av det som vi har initierat och drivit de här åren. Så att barn i utsatthet får skarpare rättigheter och blir lyssnade på.

Vad gäller framåt?
– Vi ska fortsätta ha fokus, använda dialog som verktyg och nå fram till de som kan förändra. Barns rättigheter väger för lätt. Hos tillsynsmyndigheter, i domstolar och inte minst i lagstiftningen. Det finns fortfarande stora brister i vad barn vet om sina rättigheter och när det gäller deras möjligheter att utkräva dem. Det finns också brister i vad vuxna professionella vet om barns rättigheter och sitt eget ansvar.

– Vi måste på allvar ge oss på de strukturer vi ser, för att förändra. Barnkonventionen behöver komma in i befintliga lagar mer än i portalparagrafer. Och barn måste kunna få rätt när det blivit fel. Därför behövs en klagomekanism för barn. De närmaste tre åren står vi inför att ta det största klivet för barnrätt sen barnkonventionen ratificerades. Och i detta arbete har Barnombudsmannen en nyckelroll att spela.