Barnombudsmannens årsrapport överlämnas idag till regeringen: Hur dåligt måste man må egentligen? Samhällets insatser för att främja barns psykiska hälsa

Allt fler barn uppger att de har psykiska besvär och fler barn söker kontakt med vården för psykisk ohälsa. Behandling med psykofarmaka ökar kraftigt och det är också stor skillnad i förskrivningen mellan regionerna.

Förra året fick knappt 100 000 barn vänta längre på en utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin än vårdgarantins trettio dagar. Det är en ökning med nästan 80 procent under de senaste två åren och skillnaderna mellan regionerna är stora. Barn vittnar om lång väntan på hjälp – som i värsta fall uteblir. Konsekvenserna är bland annat försämrad hälsa, skolfrånvaro och suicidförsök.

- Resursstarka föräldrar är ofta avgörande för att barn ska få hjälp, något som barn själva också berättat för oss. Men rätten till bästa möjliga hälsa och likvärdig tillgång till vård tillkommer alla barn. Barn som är i behov av specialistvård måste kunna garanteras det. Vi vill därför se ett remisskrav till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet. Det handlar om att rätt barn ska få rätt vård i rätt tid, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.

Viktig kunskap om barns psykiska ohälsa saknas

Det saknas kunskap om den faktiska förekomsten av psykisk ohälsa bland barn. Barn behöver också själva kunskaper om psykisk hälsa, psykisk ohälsa och vart de kan vända sig för att få hjälp när de mår dåligt.

- Vi vet inte varför barn står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Förskrivningen av psykofarmaka har också ökat markant de senaste åren och varierar kraftigt mellan regionerna. Det är inte klarlagt vad skillnaderna eller ökningen beror på, fortsätter Elisabeth Dahlin.

Elevhälsa och vård utifrån barns behov

I samtal med Barnombudsmannen har barn själva bland annat lyft att hjälp och stöd inte ges utifrån deras behov. Samtidigt betonar barn att delaktighet är en förutsättning för att vården ska kunna hjälpa dem på rätt sätt. För att främja den psykiska hälsan måste stöd, vård och behandling samordnas med barnet i centrum. Alla barn ska kunna erbjudas viss behandling i skolan. Det krävs en elevhälsa som utgår från barns behov, som kan fånga upp barn tidigt och erbjuda behandling vid lättare psykisk ohälsa.

- Om vi på allvar ska kunna främja barns psykiska hälsa måste vi lyssna på barn själva. Det krävs ett systematiskt arbete där barn ses som självklara experter på sina egna problem. De måste också vara delaktiga i hur lösningarna utformas. Barn efterfrågar till exempel en elevhälsa som finns till för dem och som möter deras behov, avslutar Elisabeth Dahlin.

Barnombudsman Elisabeth Dahlin avslutar sin tjänst torsdagen den 29:e februari. Hon tillträdde 2018 och detta är den sjätte årsrapporten som överlämnas till regeringen under hennes tid som myndighetschef.

Rekommendationer till regeringen

Öka kunskapen om barns psykiska ohälsa

Barn behöver kunskaper om psykisk hälsa, psykisk ohälsa och vart de kan vända sig för att få hjälp när de mår dåligt. Begrepp och definitioner som utgår från barns eget perspektiv måste utvecklas. Det är grundläggande för att förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och dess bakomliggande orsaker ska kunna klarläggas. Barns egna erfarenheter är viktiga och måste tillvaratas.

Barnombudsmannen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att:

> Revidera begrepp och definitioner för barns psykiska ohälsa som inkluderar barns eget perspektiv.

> Kartlägga och utvärdera hur och varför psykofarmaka till barn förskrivs och huruvida läkemedelsbehandling kombineras med andra insatser.

> Utreda orsakerna till att barn står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Kunskaperna ska användas för att utveckla tidiga och lättillgängliga insatser för barn.

> Införa psykisk hälsa som en obligatorisk del av läroplanen för samtliga skolformer.

> Säkerställa barnanpassad information om vart barn kan vända sig för stöd, vård och behandling när de mår psykiskt dåligt.

Förebygg psykisk ohälsa hos barn

De första levnadsåren lägger grunden för en god psykisk hälsa i livet. Anpassat och likvärdigt stöd till föräldrar är viktigt för att förebygga att barn far illa. För att tillgodose barnets rätt till bästa möjliga hälsa måste alla barn garanteras hälsouppföljningar och skydd från våld. En fullföljd skolgång är en stark skyddsfaktor mot utsatthet senare i livet. Barnets rätt till stöd och anpassningar i förskola och skola måste säkerställas så att barn har förutsättningar att lyckas i skolan.

Barnombudsmannen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att:

> Erbjuda ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd med likvärdig tillgång i hela landet som:

• Bygger på evidensbaserade metoder där barn görs delaktiga i utvärdering och uppföljning av insatserna.
• Inkluderar kunskap om barns psykiska hälsa och hur den kan främjas.
• Inkluderar kunskap om alla former av våld och strategier för hur det undviks.

> Stärka barnets rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i samtliga skolformer inklusive fritidshem. Förtydliga skollagen genom att:

• Tydliggöra kraven på att extra anpassningar och särskilt stöd kontinuerligt följs upp och utvärderas.
• Förstärka barnets rätt till särskilt stöd i förskolan.

> Införa krav på skolhuvudmän att varje skola tar fram en plan för att förebygga problematisk skolfrånvaro. Arbetet ska följas upp och utvärderas regelbundet. Barn ska vara delaktiga i arbetet.

> Införa obligatoriska hälsouppföljningar för alla barn. Barnets utsatthet för alla former av våld ska alltid undersökas.

Stärk barnets rätt till vård och behandling vid psykisk ohälsa

Alla barn har rätt till en god psykisk hälsa och likvärdigheten i vården måste säkerställas. För att främja den psykiska hälsan ska stöd, vård och behandling samordnas med barnet i centrum. Barn som behöver specialistvård måste garanteras det och alla barn ska kunna erbjudas viss behandling i skolan.

Barnombudsmannen rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att:

> Ge alla barn möjlighet till viss behandling genom elevhälsan.

> Införa remisskrav till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet.

> Utreda om sammanhållna barnjournaler med dokumentation från olika aktörer kan införas.

> Tydliggöra ansvaret för hälso- och sjukvården för barn i samhällsvård och säkerställa barnets tillgång till vård.

Här finns rapporten att ladda ned.