Replik: Nej – Barnombudsmannen förminskar inte pornografins påverkan

Barnombudsmannen har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga befintlig kunskap om hur barn och unga konsumerar pornografi och hur det eventuellt påverkar deras hälsa och relationer.

Den forskningsöversikt som vi har gjort består av 305 studier och vetenskapliga artiklar från 2005 till 2020. Det sammantagna resultatet visar att det finns tydliga samband mellan barn och ungas pornografikonsumtion och aspekter såsom psykisk ohälsa och ett sexuellt aggressivt beteende. Den sammanlagda forskningsbilden stödjer dock inte ett orsakssamband, dvs. exempelvis att pornografikonsumtion orsakar psykisk ohälsa bland unga.

I en debattartikel som publicerades i Göteborgs-Posten den 29 september påstås att vi har förminskat pornografins påverkan och bortsett från studier som starkt antyder ett orsakssamband. Det kunde inte vara mer fel. Vi vet att forskningen inte är entydig och att det pågår en debatt mellan forskare om hur forskningsläget ska tolkas. Vi bygger inte resultatet på enskilda studier, utan på den sammantagna forskningsbilden. De resultat som vi har presenterat är dessutom i linje med resultat från liknande forskningsöversikter.

I debattartikeln framförs även kritik mot att studier på vuxna inte ingår ”trots att effekterna i huvudsak är lika som för tonåringar”. För det första så ingick inte forskning på vuxna i uppdraget, därför är sådan forskning heller inte med. För det andra så är det inte på något sätt givet att forskning på vuxna är applicerbar på barn. Även i den sammantagna forskningen som avser vuxna saknas ett entydigt orsakssamband, något som exempelvis Folkhälsomyndigheten har konstaterat.

Debattören framför även kritik mot att vi inte har med studier från 1970-talet och framåt i underlaget. Men avgränsningen i tid har gjorts för att kartlägga den forskning som är relevant för barn och ungas levnadsvillkor idag, med tillgång till Internet och mobiltelefoner till exempel.

Forskningsöversikten får slutligen kritik för att den fokuserar på hur barns pornografikonsumtion ser ut istället för på sambanden med sexuellt våld. Vi har gjort båda, för att det var vårt uppdrag. Vi anser också att det är relevant. Kunskap om hur pornografikonsumtionen ser ut och skiljer sig åt mellan olika barngrupper behövs, både för framtida forskning och som underlag för sociala insatser i syfte att hjälpa barn som exempelvis upplever problem kopplat till sin pornografikonsumtion.

På Barnombudsmannen är vi experter på barns rättigheter och vi tar regelbundet fram olika typer av rapporter. Vi samarbetar alltid med experter på det specifika område som vi utreder. Kopplat till det här uppdraget hade vi därför ett expertråd bestående av fem seniora forskare, varav fyra professorer, som alla bedriver forskning om barn och unga. Gruppen har gedigen kompetens om barn och ungas konsumtion av pornografi, ungas sexualitet och utsatthet för sexuellt våld. Med dessa har vi diskuterat forskningsområdet i stort, forskningsöversiktens avgränsningar samt resultat.

Men framför allt så har vi samtalat med barn och unga samt med olika aktörer som möter barn. Det är viktigt att barn och ungas egna röster blir hörda. Tvärtemot vad man kanske tror med tanke på att tillgängligheten på pornografi har ökat, så har ungas pornografikonsumtion generellt sett minskat samtidigt som gruppen barn som tittar frekvent har ökat. Barn och unga är kritiska till de normer som pornografin förmedlar och de är tydliga med att en förstärkt sex- och samlevnadsundervisning i skolan är det viktigaste verktyget för att motverka pornografins negativa effekter.

Elisabeth Dahlin
Barnombudsman