Sverige äger! – årets rapport till regeringen

Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land är titeln på Barnombudsmannens årsrapport till regeringen. I rapporten beskrivs hur 1 060 elever ur Barnombudsmannens 190 kontaktklasser, från mellanstadiet till gymnasiet, ser på sin vardag. De beskriver sitt land som fredligt, demokratiskt, tryggt och med fin natur. De mår i allmänhet bra och trivs med livet. Skolan är den viktigaste sociala arenan under uppväxten. När eleverna fick skriva två saker som är bra i skolan kom lärare och annan personal på första plats, tätt följda av kompisar och skolämnen. Om de fick bestämma i skolan skulle de framförallt ändra på skolmaten och skolmatsalen, arbetstiderna, den fysiska miljön, lärarnas pedagogiska hjälp, planeringen och ordningsreglerna. Stressen är fortfarande markant, varannan elev känner sig stressade minst en gång i veckan. Nästan vart femte barn har ont i huvudet varje dag eller flera gånger i veckan. Flickorna lider i högre utsträckning än pojkarna av huvudvärk, men färre elever än för fem år sedan har ofta ont i magen. Det förebyggande arbetet och tidiga insatser är avgörande för barns välbefinnande och psykiska hälsa. I den skollag som skrivs om bör det föras in att samtliga yrkesgrupper skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer ska finnas vid varje skolenhet. Kvalitetskriterier på elevhälsovårdens uppgifter och omfattning behöver också tas fram. På frågan ”Om du fick bestämma i hela Sverige- vilka två saker skulle du ändra på?” svarar en av fem ”vet ej” och 13 procent tar upp frågor som ”invandring, integration och rasism”. Ungefär hälften av dem som tar upp invandring är positiva till invandrare, medan den andra hälften är negativa. – En viktig del i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet är att låta barn och unga komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Det som vuxna upplever som problem eller möjligheter upplevs inte alltid på samma sätt av de yngre. Vi måste själva vara goda förebilder, det är avgörande för hur våra barn kommer att förhålla sig till sina kompisar, säger barnombudsman Lena Nyberg. Drygt 70 procent av eleverna i kontaktklasserna har inte hört talas om FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, eller är osäkra på om de har gjort det. En av tre svarar att de inte känner till någon rättighet som är viktig. Rätten att få komma till tals - en av barnkonventionens huvudprinciper - har de enbart en vag uppfattning om. – Barn och ungdomar behöver få mycket mer information och kunskap om sina rättigheter. Sverige saknar en långsiktig strategi för hur barnkonventionen ska bli känd bland barn och unga. Det är särskilt viktigt för barn i utsatta livssituationer, säger Lena Nyberg. Det är oroande att många av de yngsta invånarna i samhället inte känner till att de har rätt att komma till tals i frågor som berör dem. Det bör därför skrivas in tydliga skrivningar om barnkonventionen i förskolans och skolans styrdokument. En obligatorisk utbildning i barnkonventionen bör även ingå i lärarutbildningen. Det är vuxnas, och i första hand föräldrarnas, ansvar att ge barnen en bra uppväxt. Men när föräldrar inte förmår att vara föräldrar måste samhället gå in och ge skydd och stöd till barnet. – Om barn och unga bättre kände till sina rättigheter skulle de förhoppningsvis i lite högre utsträckning våga berätta om sina problem. De skulle få bättre verktyg att våga förändra en svår livssituation, säger Lena Nyberg. Skolan ska värdera alla lika. Men på frågan ”Respekteras barns och ungdomars lika värde i skolan?” svarar bara 44 procent av kontaktklassernas elever ”ja”, medan 32 procent svarar ”nej”. Det är framförallt andra elever som tycker att andra i skolan är mindre värda, en fjärdedel av eleverna svarar att både elever och lärare står för uppfattningen att andra är mindre värda. Många vet inte vad skolan bör göra åt att allas lika värde inte respekteras och andra svarar att det inte går att ändra på något. De som för fram förslag anser att skolan måste arbeta mer mot fördomar och orättvisa, ha fler och tydligare vuxna i skolan och att eleverna själva bör ta ansvar för att behandla varandra väl. De vill även att kommunikationen mellan elever och lärare ska blir bättre, ha fler diskussioner, temadagar och fler samarbetsövningar än idag. 43 procent av eleverna svarar att det förekommer mobbning på deras skola och ytterligare 23 procent svarar att det kanske förekommer. En klar majoritet vet att det finns en handlingsplan mot mobbning, men många svarar att de inte har fått vara med och bestämma innehållet i den. – Vi vill se en utredning som ser över möjligheterna att vitesbelägga skolornas huvudmän som inte följer kravet på att en fullständig likabehandlingsplan ska finnas, säger Lena Nyberg. Barn- och elevombudet vid Skolverket bör också få mer resurser så att alla barn och unga som behöver hjälp kan få det i tid. Nära hälften uppger att de har blivit bestraffade för något som andra har gjort i skolan. De har erfarenhet av kvarsittning, indragen rast, indragna förmåner, pengar tagna från klasskassan, kollektiv utskällning och av att datasalar, bibliotek och caféer har stängts av. – Kollektiv bestraffning förekommer i svenska skolor trots att en viktig grundprincip i den svenska rättsordningen är att man endast ska stå till svars för sina egna handlingar. Vi anser att den nya skollagen bör innehålla en regel som tydligt förbjuder kollektiv bestraffning. Vuxna skulle aldrig på sina arbetsplatser acceptera att straffas för något som en kollega gjort sig skyldig till, säger Lena Nyberg. Läs, beställ och ladda ned Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land på http://www.bo.se Vill du intervjua Lena Nyberg? Kontakta Ulla Tillgren, pressansvarig, på 070-212 29 53.