Rapport visar att nationell samsyn saknas avseende familjeintervention

Behov av nationella riktlinjer för barnens skull

Det har sedan länge varit väl känt att nationell samsyn avseende hörselhabilitering för barn/ungdom saknas i Sverige. Hörseltekniska framsteg och hörselhabilitering är inte i fas. Det har funnits ett behov av att dokumentera bristen på samsyn.

Barnplantorna har länge valt att benämna hörselhabilitering för barn/ungdom familjeintervention i enlighet med internationell benämning. Familjeintervention definieras som

samlade åtgärder utifrån ett familjecentrerat perspektiv för att stödja, i detta fall barn med hörselnedsättning och deras familjer, att utvecklas optimalt utifrån sin potential. Familjeintervention inbegriper ett team av kompetenta professionella med fokus på insatser till och med familjen. Familjen, andra närstående och professionella verkar tillsammans för att gemensamt förstå och bygga sammanhållna och koordinerade insatser (interventioner). Familjen anses vara den ultimata experten för sitt barn. Med tidiga interventionsprogram (engelska: Early Intervention Program) menas insatser som underlättar för utvecklingen av spädbarn och yngre barn som har funktionshinder eller särskilda behov, eller barn som riskerar att utveckla funktionshinder

Enkätundersökning i Sveriges Regioner visar brist på samsyn

Barnplantorna önskade under 2021 visa bristen på samsyn i regionerna genom en enkätundersökning. Svårigheterna att få fram kontaktuppgifter till regionernas hörselhabilitering visar tydligt bristen på samverkan. Inte ens IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) kunde bistå med kontaktuppgifter.

Efter förfrågan till alla regioner genomfördes en enkätundersökning.

Flertalet av Regionerna stödjer sitt arbete med interventionsinsatser på Hörselbarnregistret; ändå kan vi skönja en brist på samordning mellan regionernas insatser. Vi tycks ha långt kvar till en nationellt sammanhållen hörselhabilitering/familjeintervention som verkar utifrån evidens och klinisk beprövad erfarenhet. Var är visionerna? Var finns utvecklingsarbetet? Inte kan utvecklingsmålet ”bara” vara att testa enligt Hörselbarnregistret. Det är naturligtvis bra att de registrerar data där, men intervention och utveckling av intervention är så mycket mer.

Fortfarande tycks stort fokus ligga på identitet och teckenspråk. Det förvånar. Genom utvecklingen och behandling med cochleaimplantat (som återskapar hörselsinnet) framstår benämningen av målgruppen barn med dövhet/hörselnedsättning ålderdomlig. Indelningen påverkar förhållningssätt och intervention (hörselhabilitering) menligt. En mer korrekt benämningen borde vara barn med eller utan en utvecklingsbar hörselfunktion.

Evidens finns inte för att erbjuda alla föräldrar och barn teckenspråk. Bred forskningsevidens finns dock för att erbjuda barn med en utvecklingsbar hörselfunktion hörsel- och talspråksveckling, något som tycks otydligt i hörselhabiliteringens (interventions-verksamheternas) arbete i flertalet av regionerna.

Barnplantorna i framkanten av utvecklingen

Barnplantorna har under många år presenterat aktuell forskning och vägledning till föräldrar såväl som professionella via kurser, familjeläger, Zoom-kurser, nyhetsbrev och mycket mer. Det finns många anledningar till att föräldrar, efter att ha lyssnat på föreläsare från länder som USA och Storbritannien på sommarlägret utbrister:

- Vi fick information på lägret som vi aldrig någonsin har fått vid besök på hörselvården.

Så länge målgruppen benämns barn med dövhet och hörselnedsättning istället för barn med eller utan utvecklingsbar hörselfunktion kommer inte viktiga insikter om behovet av ett utvecklingsarbete i all interventionsverksamhet i nämnda barn/ungdomsgrupper att ens påbörjas.

Läs rapporten och konstatera att nationell samsyn inte existerar. Aldrig har dock behoven varit större av ett utvecklingsarbete inom hörselhabiliterande verksamheter i regionerna. Barns utveckling ska inte, får inte vara avhängigt bostadsort eller starka föräldrar.

Läs/ladda ned rapporten via

LÄGESRAPPORT: Familjeintervention/hörselhabilitering – finns det en samsyn i regionerna?

BARNPLANTORNA