Svenska landstings digitala kontaktytor behöver utvecklas för att möjliggöra ytterligare effektivisering av vården

Stockholm, 12 juni 2017 – Detta visar en studie, ”Sjukvårdens digitala kontaktytor”, från det internationella management- och IT-konsultbolaget BearingPoint som har undersökt 13 digitala kontaktytor mellan hälso- och sjukvården och medborgarna i tio länder i Västeuropa (varav fyra svenska landsting genom 1177). Studien utgår från 120 kriterier inom fem dimensioner av digital mognad: digital marknadsföring, digital upplevelse och funktionalitet, verktyg för patientinteraktion, mobila kanaler och sociala medier.

En viktig slutsats från studien är att den digitala mognaden hos de undersökta digitala kontaktytorna generellt sett är låg (3,5 av 7) samt varierar rejält mellan olika länder. Högst resultat i den samlade bedömningen får den statliga organisationen National Health Service (NHS), som ansvarar för den offentliga sjukvården i Storbritannien. Lägst resultat får den norska e-hälsoportalen HelseNorge. De undersökta svenska landstingen hamnar något över genomsnittet, vilket innebär att det finns en utvecklingspotential inom flera områden. Inte minst med tanke på den generella digitala mognaden i Sverige och det ambitiösa målet om en e-hälsa i världsklass till år 2025.

”I Sverige skulle vi behöva ta itu med ansvarsfördelningen för den digitala kontaktytan mellan huvudmännen och enskilda vårdgivare. De digitala kontaktytorna för medborgarna måste koordineras och designas på ett sådant sätt att de skapar en enhetlig plattform som stödjer rätt vård, i rätt tid. Från de nationella delarna inom 1177 och den allmänna information som vänder sig till oss alla, till det regionala och lokala ansvaret” säger Per Yhde, Partner på BearingPoint.

Studien visar även att det finns stora möjligheter att utveckla de svenska digitala kontaktytorna inom ett antal områden. Det handlar bland annat om att förbättra informationen om hur medborgare ska söka vård kompletterat av information om kötider och tillgängligt utbud inför valet av vårdgivare. Även ökat tjänsteutbud och nyttjande av fler kanaler och medier kan bli bättre.

”De svenska kontaktytorna visar bäst resultat inom framför allt digital marknadsföring och början till verktyg för patientinteraktion. Här ses bl.a. en bredd av tjänster som erbjuds och uppmuntran att använda frågor och svar, alltså egenservice, istället för att ringa. Men ingen av de svenska eller europeiska kontaktytorna vi undersökt har tydligt visat hur man använder kontaktytorna i en bredare kontext för att dirigera vårdflöden och möta medborgarnas ökande efterfrågan på digitala tjänster, säger Karl-Johan Ståhlberg, Manager på BearingPoint och ansvarig för studien.

Digital mognad (samlad bedömning)

Digitala ledare inom digital marknadsföring

Digitala ledare inom digital upplevelse och funktionalitet

Digitala ledare inom verktyg för patientinteraktion 

Digitala ledare inom mobila kanaler

Digitala ledare inom sociala medier 

Om studien ”Sjukvårdens digitala kontaktytor”I studien ”Sjukvårdens digitala kontaktytor” har BearingPoint undersökt 13 digitala kontaktytor mellan hälso- och sjukvården och medborgarna i tio länder i Västeuropa (varav fyra svenska landsting genom 1177). De digitala kontaktytorna valdes ut i länder som BearingPoint bedömt vara jämförbara med en svensk kontext. Bland annat med tanke på finansieringsform, språk samt hälso- och sjukvårdens helhetsansvar för medborgarnas hälsa. Studien utgår från 120 kriterier inom fem dimensioner av digital mognad: digital marknadsföring, digital upplevelse och funktionalitet, verktyg för patientinteraktion, mobila kanaler och sociala medier. De digitala kontaktytorna har analyserats utifrån en genomsnittlig medborgares perspektiv, och resultaten har ställts samman och graderats på en skala från 1 (lägst) till 7 (högst). Datainsamlingen genomfördes från mitten av december 2016 till mitten av januari 2017.