Så blev resultatet efter regeringens nya krav på högkostnadskrediter

Efter riksdagens beslut om att stärka kraven på högkostnadskrediter så trädde den nya lagen i kraft den 1 september 2018. Vi på Mystep.se har granskat flera kreditgivare för att hålla koll på vad som har ändrats och om kreditgivarna har följt de ny reglerna.

De ny reglerna gäller för lån som klassas som högkostnadskrediter, vilket omfattar alla lån som har en högre effektiv ränta än 29.5%. Bland annat har man infört regler för räntetak (max 39.5%), kostnadstak, inom vilka ramar marknadsföringen måste hålla sig inom, förlängning av lån etc.

Ladda ner Civilutskottets betänkande 2017/18:CU20

Vad blev resultatet?

• Vissa kreditgivare har valt att stänga ner sin tjänst helt och hållet. 
• Flera kreditgivare har valt att gå över till en mer flexibel låneform som kallas för kontokredit. Räntan har sänkts men istället har man kompletterat med uppläggningsavgift och aviavgifter.
• Större privatlångivare har sänkt räntan och avgifter för att inte klassas som högkostnadskredit.

Sammanfattning

I det stora hela blev det en stor förflyttning från traditionella snabblån till kontokredit som är en mer flexibel låneform med ingen bestämd löptid. Räntan har sänkts men istället har kreditgivarna lagt till uppläggningsavgift och aviavgifter på lånet. Generellt har kostnaden för smålån på några tusenlappar blivit dyrare för låntagaren medan större lånebelopp har blivit en aning billigare. Även om vi fått se en kreditränta som ligger under 39.5% så kan den effektiva räntan bli flera tusentals procent trots de nya reglerna.

I och med att regeringen inte har satt ett räntetak som gäller för den effektiva räntan så har det blivit fritt fram för kreditgivarna att låna ut småbelopp med höga kostnader i och med att man utnyttjar ett kryphål i lagen. Enda skillnaden är att man justerat fördelningen mellan ränta och avgifter.

Läs mer på Mystep.se om alla justeringar som har gjorts.