Här kommer några AI spaningar för att avsluta 2025

Mitt namn är Daniel Månsson och som Chief Digital Officer på Bengt Dahlgren följer jag hur AI påverkar ingenjörsrollen genom vårt praktiska arbete och dialoger i organisationen.

Här kommer några spaningar:

AI och ingenjörsrollen

AI kommer förändra ingenjörsyrket i grunden, men inte genom att ersätta människor. För oss på Bengt Dahlgren handlar AI främst om att ge våra ingenjörer ett starkare vardagsstöd som ökar tempo och kvalitet, samtidigt som ansvar och professionellt omdöme ligger kvar hos människan.

När AI blir en naturlig del av fler arbetsmoment flyttar konkurrensen från “vem som producerar mest” till “vem som styr kvalitet, risk och ansvar i ett snabbare flöde”. I praktiken betyder det att arbetssätt och förväntningar ofta förändras snabbare än rollbeskrivningar och formella processer.

Från produktion till omdöme

I teknikkonsultledet används AI redan för att snabbare inhämta kunskap, skapa första utkast och sammanställa underlag. Det frigör tid för den del av arbetet där erfarenhet skapar mest värde: granskning, avvägningar och beslut i komplexa projekt.

Det praktiska skiftet är tydligt. Mindre tid behöver läggas på repetitiva moment som att läsa, jämföra, sammanställa och omformulera, och mer tid kan läggas på att formulera rätt problem, förstå kontexten och hålla ihop helheten. Det som ökar i värde är helhetssyn, ansvar och förmågan att avgöra vad som är “tillräckligt bra” och när det inte är det.

2025: aktörerna växlar upp

Under 2025 har de stora AI‑aktörerna tagit steg som gör tekniken mer användbar i praktiskt arbete, särskilt i uppgifter som kräver flera steg och mer resonemang. En tydlig förändring är att flera aktörer lyfter större “arbetsminne”/kontekstfönster, vilket gör att mer underlag kan hanteras i samma session. Parallellt har fokus flyttats från att bara ge svar till att stötta arbetsflöden, till exempel i uppgifter som kräver att man tar sig igenom flera moment och itererar mot ett resultat.

För teknikkonsulter betyder det att AI går från att vara ett verktyg för text till att bli mer integrerat i hela arbetskedjan: från tidiga utkast och alternativgenerering till stöd i struktur, dokumentation och koordinationsnära arbete. Men när användningen växer ökar också risken för spretighet. Om AI blir “lite överallt” utan tydligt syfte, gemensamma arbetssätt och grundläggande kompetens kan effekten bli den motsatta: osäkerhet, ojämn kvalitet, och till och med lägre adoption över tid.

Därför blir strukturen runt användningen minst lika viktig som själva tekniken: gemensamma ramar, tydliga exempel på bra användning, och en kultur där det är självklart att man verifierar, dokumenterar och tar ansvar för resultatet.

En annan rörelse är att fler lösningar blir branschnischade, och det blir allt tydligare även i bygg och fastighet. I stället för generella AI‑chattar ser vi verktyg som fokuserar på avgränsade delar av leveransen: snabbare framtagning och samordning av installationsdesign, tidigare granskning av modeller och handlingar mot krav och regelverk, och stöd för mer autonoma arbetsflöden som tar ett underlag hela vägen till ett första förslag. När och hur detta slår igenom brett återstår att se, men riktningen är lovande: AI rör sig gradvis från att hjälpa oss formulera och sammanfatta, till att hjälpa oss skapa bättre första versioner att granska och förbättra.

2026: mer verksamhetsanpassat

Nästa steg under 2026 är att göra vår AI mer relevant för hur vi faktiskt arbetar. Ambitionen är att den ska förstå mer av vår bransch, vårt bolag och våra arbetssätt, så att stödet blir mindre generellt och mer användbart i vardagen. Målet är inte att automatisera ansvar, utan att förbättra kvalitet och hastighet i de delar där kontext, standarder och erfarenhet spelar stor roll.

Samtidigt behöver det fortsatt finnas utrymme för front runners med hög digital mognad att testa externa verktyg och mer avancerade funktioner, så att lärdomar snabbt kan omsättas i gemensamma arbetssätt och säkra lösningar.

Från pilot till vardag

Under 2025 har vi byggt upp en intern AI‑plattform, och i slutet av oktober gick vi från pilot till operationell utrullning där alla medarbetare fick åtkomst. Redan vid lansering såg vi att cirka 40 procent gick in och testade direkt, och därefter har trenden fortsatt positivt.

Som en tidig indikator, givet att plattformen nyligen togs i drift, ligger vi nu på ungefär 50 procent veckovis aktiva användare bland våra cirka 700 medarbetare, och i snitt ställs cirka 4 frågor per användare och dag.

Kommunikation och praktisk vägledning har tydlig effekt. När vi går ut med instruktioner, inspiration och exempel ökar både antalet användare och användningen. Samtidigt kommer löpande signaler om begränsningar och förbättringsbehov, vilket hjälper oss att prioritera utveckling av funktioner, prestanda och användarstöd.

Balans mellan människor, data och arbetssätt

AI kommer inte att ta över teknikkonsultens jobb, men det kommer att förändra hur vi jobbar. De som lyckas är de som hittar balansen mellan människor, data och arbetssätt. Verktygen i sig är mindre avgörande än förmågan att få helheten att fungera i skarpa uppdrag.

För oss på Bengt Dahlgren handlar det om tre saker:

• Att använda AI i riktiga uppdrag, inte bara i piloter, och lära oss vad den faktiskt gör bra och mindre bra.
• Att vara tydliga med var våra ingenjörer skapar mest värde, och ge mer utrymme åt just de delarna när AI tar över det mer mekaniska.
• Att bygga enkla, tydliga strukturer för data, etik och ansvar så att vi kan öka tempot utan att tappa kontrollen.