Professor i korrosionsvetenskap: Tryggt att använda plåt

Då och då kommer det upp frågor kring de metaller som frisätts från tak och fasader vid korrosion. Innan det fanns forskning som kunde visa på att denna frisättning är helt ofarlig för miljön fanns det en oro i samhället, och på vissa håll lever denna oro fortfarande kvar. Någon som kan förklara mer om korrosion och dess effekter är Inger Odnevall. Hon är professor i korrosionsvetenskap på Kungliga Tekniska högskolan och har i 33 år arbetat med korrosion av metaller i olika miljöer.

Större kunskap nu än för 30 år sedan

”När jag började arbeta med korrosion av metaller för över 30 år sedan började miljöaspekterna dyka upp, och man pratade om att metaller som frisätts från tak och fasader skulle vara skadliga för miljön. Frågan fanns på vissa platser i världen, som till exempel i Bayern i Tyskland och i USA. För 30 år sedan visste vi inte lika mycket som vi gör idag. Vi har bidragit med mer än 100 publicerade artiklar inom ämnet, och en konsensus kring att de låga halter som frisätts inte är skadliga för miljön.” säger Inger Odnevall.

Inger är materialvetare och bergsingenjör i grunden, så kallad metallurg. Hon är intresserad av hur metalliska material växelverkar med miljön, och har varit på KTH i 33 år. Inger har doktorerat inom atmosfärisk korrosion av zink och är idag professor i korrosionsvetenskap. Forskningsresultaten publiceras som granskade vetenskapliga artiklar och populärvetenskapliga artiklar. Inger har i sin roll som objektiv akademisk forskare också ett stort fokus på frågor relaterade till hälsa och miljö.

Metaller frisätts i mycket liten mängd

”Ja, det frisätts metaller från tak och fasader på byggnader, men det är väldigt låga halter och de binds upp av omgivningen, till exempel av närliggande betong, en trottoaryta, kalksten eller jord. När man pratar om metaller som frisätts från byggnader är det viktigt att komma ihåg att korrosionsprocessen som bildar korrosionsprodukter på ytan är frikopplad från frisättningen av metaller. Det är två olika processer.” säger Inger.

• Atmosfärisk korrosion är en naturlig process som sker när metall kommer i kontakt med luft och vatten, och handlar om hur metallen bygger upp en oxid samt olika korrosionsprodukter på ytan. Detta kallas ofta för patina och fungerar som ett skydd för metallen. Korrosionshastigheten minskar med tiden i takt med att skyddande korrosionsprodukter byggs upp.
• Att metaller frisätts och rinner av från ett metalltak eller en fasad beror främst av en annan process som styrs av den kemiska miljön. Den mängd metall som frigörs beror på halten luftföroreningar och påverkas av bland annat regn och fukt. Regn krävs för att de metaller som frisätts också ska kunna lämna ytan.

Inger Odnevall. Bild från filmen ”Arkitekter och byggherrar som vill använda metaller kan göra det tryggt.” av Svensk Byggplåt. Filmen kan du se här.

Utgör ingen skada för miljön

Inger Odnevall har arbetat med en mängd olika metaller och legeringar som används som konstruktionsmaterial i tak och fasader. Bland annat koppar och kopparlegeringar, zink och zinkbaslegeringar, rosttröga stål, rostfritt stål, aluminium med mera. Det finns idag stor kunskap om hur mycket metaller som frisätts från de olika materialen, i vilken form, och vad som händer med den frisatta metallen. De ändrar sin kemiska form och binds upp av närliggande ytor i en byggnads närhet utan att utgöra någon skada för miljön.

”Vi har tagit fram solida forskningsdata som också är verifierad av andra forskargrupper internationellt, och publiceringar som tydligt visar hur mycket metaller som frisätts i relation till hur snabbt materialen korroderar och hur det binds upp. För denna forskning har vi gjort långtidsstudier utomhus. Koppar har vi studerat i 20 år, zink i 10 år och andra material som t.ex. rosttrögt stål och rostfritt stål upp till 5 år. Vi har genomfört fältstudier i olika typer av miljöer, både renare och mer förorenade, samt laboratoriestudier där vi kan simulera samma process men på kortare tid.” berättar Inger.

Visste du att ärgade kopparytor i Göteborg är mer turkosa jämfört med ärgade kopparytor i Stockholm som istället är mer gröna? Detta beror på geografiska skillnader, skillnader i halter av svaveldioxid i luften och en mer kloridrik miljö i Göteborg jämfört med Stockholm.

Tryggt med plåt som konstruktionsmaterial

Inger började med att studera hur atmosfären påverkar korrosion av metaller och utvecklade sedan studier om det omvända, det vill säga hur metaller kan påverka miljön, hur metaller kan frisättas från tak och fasadmaterial och vad som händer i kontakt med olika materialytor i en byggnads närhet. Sedan 25 år tillbaka arbetar Inger tvärdisciplinärt, för att få ett större perspektiv och inte exkludera viktiga faktorer. Inger arbetar tillsammans med bland annat toxikologer och jordkemister, och jobbar även nära nationell och internationell industri.

”Det är viktigt att komma ihåg att många metaller är livsnödvändiga, flertalet av de som används som konstruktionsmetaller. Metaller kan heller inte förstöras. Korrosion av de metaller som används som konstruktionsmaterial innebär ett naturligt kretslopp där de återgår till sina mest stabila tillstånd, det vill säga som mineraler vilka utgör de korrosionsprodukter som bildas. Konstruktionsmetallerna har ju vidare en mycket hög återvinningsgrad. Den oro som fortfarande finns 30 år senare för att använda metaller som byggnadsmaterial är ogrundad. Det finns idag en gedigen kunskap som otvetydigt visar på detta.” säger Inger.

En modell för arkitekter och miljökonsulter

Oron från 90-talet lever fortfarande kvar. Det märks bland annat i byggvarudeklarationer som SundaHus och BASTA. Enligt Inger är den rådande kunskapen tyvärr inte implementerad i dessa direktiv. Detta gör det svårt för branschen att kunna använda metaller som tak och fasadmaterial, trots att det inte finns någon forskning som visar på någon risk.

Ingers forskargrupp på KTH jobbar också på att nå ut med korrekt information till branschen. De har bland annat tagit fram en modell som arkitekter och miljökonsulter kan använda för att avgöra hur mycket koppar som kan frigöras från en byggnad. Modellen är baserad på verkliga data och en ingående förståelse för avrinningsprocessen. ”Det är stimulerande att ha ett jobb som gör skillnad.” avslutar Inger.

Svensk Byggplåt har tagit fram en film tillsammans med Inger som belyser att arkitekter och byggherrar som vill använda metaller kan känna sig trygga med att göra det. Klicka här och följ länken för att se filmen.