Pressmeddelande -
Ny rapport: AI-genererade bilder ett växande hot mot svenskt försvar
Sverige behöver stärka samhällets förmåga att kritiskt granska bilder och AI-genererat material, för att motverka desinformation och psykologisk påverkan. Det visar en ny rapport som Bildkonst Sverige tagit fram på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar.
– I tider av hybridkrigföring och AI är vilseledande påverkan genom bilder ett växande hot mot vår demokrati, säger Magdalena Malm, generalsekreterare på Bildkonst Sverige.
Forskningsrapporten ”Bildkunnighet och beredskap” har tagits fram av branschorganisationen Bildkonst Sverige och forskare vid Lunds universitet och HDK-Valand, och finansierats av Myndigheten för psykologiskt försvar.
Rapporten visar att bildkunnighet, det vill säga förmågan att tolka och uttrycka sig i bild, är en central förmåga för att motstå desinformation och en grundläggande kompetens med stor betydelse för Sveriges psykologiska försvar. Bland annat rekommenderar forskarna att upprätta en fördjupad handlingsplan för att stärka bildkunnighet i hela samhället.
– I en tid där AI-genererade och manipulerade bilder och videor sprids i snabb takt blir bildkunnighet särskilt betydelsefullt för att stå emot vilseledande information, inte minst för barn och unga. En ökad förmåga att sätta bilder i sitt sammanhang bidrar till minskad sårbarhet för manipulation och ett stärkt psykologiskt försvar i Sverige, säger Tor-Björn Åstrand, enhetschef för forskning och analys på Myndigheten för psykologiskt försvar.
– Vår rapport pekar på behovet av att utveckla kompetenser och verktyg för att möta desinformation och otillbörlig påverkan i visuell form, säger Hedvig Örden, forskare vid Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar, Lunds universitet som är en av författarna till rapporten.
AI-manipulation av porträttbild på Bildkonst Sveriges generalsekreterare Magdalena Malm.
Barn och unga
Skolan är den viktigaste platsen för att öka barn och ungas bildkunnighet. Samtidigt ges ämnet begränsat utrymme i undervisningen och bildkonstens och filmens institutioner ses sällan som en resurs, trots att de har djup kunskap om bildförståelse.
– Frågan har blivit akut, då barn och unga möter AI-bilder, deepfakes och manipulerade filmer varje dag på sociala medier, såsom TikTok, vilket även blivit ungas främsta nyhetskälla. Regeringen behöver ge bildförståelse samma prioritet som läsfrämjande och stärka samhällets förmåga att kritiskt granska bilder, menar Magdalena Malm.
För att stärka bildkunnigheten i Sverige föreslås i rapporten bland annat att:
- En fördjupad handlingsplan för hur bildkunnighet kan stärkas i samhället bör tas fram av Mediemyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar.
- Mer tvärvetenskaplig forskning behövs om hur motståndskraften i befolkningen kan stärkas i förhållande till visuell påverkan.
- SVT:s arbete med bildverifiering samt närvaro på sociala medier bör stärkas, eftersom unga främst tar del av nyheter på dessa plattformar.
- Bildkunnighet i lärarutbildningar och gentemot förskola, skola och gymnasiet behöver förstärkas.
- Konstmuseer, konsthallar, biografer och informella aktörer inom bildkonst och film kan med ökade resurser också bidra till ökad bildkunnighet hos medborgarna.
– Med långsiktiga strukturer för samordning och ökade resurser kan aktörer som konstmuseer, konsthallar, biografer och fria aktörer inom bildkonst och film spela en central roll för att stärka det psykologiska försvaret i Sverige, säger Magdalena Malm.
Bildkonst Sverige har arbetat med frågan om bildkunnighet i flera år. 2024 arrangerades ett seminarium i Riksdagen där regissörerna Axel Danielson and Maximilien Van Aertryck medverkade och visade delar av filmen And the King Said What a Fantastic Machine som beskriver bild hur bilder manipulerats genom historien. Regissörerna fick sedan i uppdrag av New York Times att göra en kortversion av filmen med fokus på AI. Bilden överst är tagen från den filmen, Death of a Fantastic Machine.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Bildkonst Sverige är en samlad röst för arrangörer inom bildkonstfältet. Vi omfattar konstinstitutioner, gallerier, konsthallar, fria konstaktörer och självorganiserade verksamheter i hela landet. Vi verkar för att stärka bildkonstområdet och skapa goda förutsättningar för medlemmarna att bedriva professionell, långsiktig verksamhet.