SIFO-mätning i ny rapport: Endast en av tjugofem svenskar vet att kläder som återvinns inte kan bli till nya kläder.

Idag publicerar den ideella secondhand-organisationen Björkåfrihet den andra och avslutande delen i rapportserien Återbruksbarometern 2019. I en riksrepresentativ enkät, utförd av undersökningsföretaget Kantar SIFO, har sammanlagt 1027 personer svarat på frågor kring olika aspekter av second hand och konsumtion. På en av frågorna gav endast 4 procent det korrekta svaret: att materialåtervinning där textilfibrer blir till nya textilfibrer inte är sker i industriell skala idag.

– Om folk går runt och tror att de kan lämna kläder som återuppstår som nya kläder lite senare, lär det ju utan tvekan vara så att det påverkar köpbeteenden. Det kan få dem att tro att de kan fortsätta handla nytt i en takt som i verkligheten är helt ohållbar, säger Magnus Nilsson, hållbarhetsansvarig på Björkåfrihet.

Trots att metoder för så kallad fiber-till-fiberåtervinning inte är utvecklade i sin helhet för industriell drift idag, saknas inte erbjudanden om att lämna kläder till återvinning. Istället går textil materialåtervinning idag ut på att materialen mals ner till mindre värdefulla material såsom isolering eller fyllnadsmaterial till bygg- och anläggningsindustrin.

– Vi har sett i flera år hur både kläd- och avfallsbranschen erbjuder en mängd olika möjligheter för människor att lämna sina kläder till ”återvinning”. Nu måste vi ta reda på om folk gått på det här eller om de har en korrekt uppfattning och det var sorgligt få som hade koll, måste jag säga. Här har klädbranschen verkligen lyckats lura folk att tro att plaggens livscykel är hållbarare än vad den egentligen är, fortsätter Magnus Nilsson.

Second hand hör hemma på shoppingstråken, inte bredvid återvinningscentralerna

Andra delar av undersökningen visar att sortiment och geografisk placering är de två viktigaste faktorerna för att få människor att handla mer second hand. En slutsats i rapporten är att secondhand-handeln behöver behandlas, och satsas på, som den hållbaraste formen av den ordinarie detaljhandeln – inte som någon nisch som hör hemma i återbrukshus och kretsloppsparker.

– Den som ska handla en ny, härlig jacka brukar inte börja med att tänka att hen ska åka till soptippen och kolla utbudet där. När det gäller konsumenter, behöver secondhand-handeln finnas där de som handlar rör sig och det är på precis samma ställen som alla andra klädbutiker, förklarar Magnus Nilsson. Det finns oändligt mycket som samhället kan göra för att stimulera den utvecklingen.

Det geografiska läget för en butik, har också stor betydelse för hur hållbart det blir för kunden att ta sig dit – både klimatmässigt och ekonomiskt. För ett par veckor sedan släpptes rapporten Återbruksbarometern 2019 del 1, den första i sitt slag där det gått att göra en fullständig jämförelse mellan klimatutsläppen från nyproducerade kläder kontra second hand. Skillnaden blev 194-397 gångers skillnad, beroende på plagg. Då är klimatutsläppen från kundens eget resande inte medräknade.

– Vi har ju redan visat att det är flera hundra gångers skillnad i klimatpåverkan från produktion och hantering, men en hållbar omställning av konsumtionen i samhället måste också ha med kundernas resande i beräkningen. Annars blir det som att beställa en ekologisk sallad medan du sitter på flyget till London, som om det ena skulle uppväga det andra, menar Magnus Nilsson.

Återbruksbarometern del 1 och 2 finns tillgängliga för gratis nerladdning på Björkåfrihets hemsida.