Coronapandemin slår hårt mot Region Stockholms ekonomi

Som enda region i Sverige har Region Stockholm redovisat positivt resultat de senaste tretton åren. Förra året gick regionen med överskott om 1 723 miljoner kronor före omställningskostnader. Regionens stabila ekonomiska finanser utgör en viktig grund för vår förmåga att hantera det exceptionella läge som en pandemi med åtföljande recession innebär. I år har regionen drabbats hårt av Coronapandemin som påverkar såväl människors liv och hälsa, vardagen för hårt arbetande medarbetare i vården men också Region Stockholms annars goda ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna för Region Stockholm har försämrats radikalt och nu prognostiserar Region Stockholm ett underskott för 2020 på -3 326 miljoner kronor mot tidigare budgeterat resultat på 311 miljoner kronor.

Det är och kommer fortsatt att bli ett historiskt tufft år för Region Stockholm, men också åren därefter innebär stora ekonomiska utmaningar. Kraftigt minskade skatteintäkter till följd av hög arbetslöshet, varsel och konkurser, fortsatt dramatiskt ökad skatteutjämning och ett coronavirus som hotar finnas kvar för lång tid äventyrar betydande ambitionshöjningar som den blågröna koalitionen har beslutat om. Nu krävs därför tydliga besked från regeringen om de långsiktiga förutsättningar för regionerna, både vad gäller generella statsbidrag, vad som ingår i Coronarelaterade kostnader vi ska kompenseras för och kompensation för bortfall i intäkter i kollektivtrafiken. Försäljningen av biljetter och periodkort har minskat kraftigt under mars och april samtidigt som trafikproduktionen utförts i normal omfattning. Genom olika regeringsbeslut har hittills besked getts om 2 500 miljoner kronor för att parera de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta täcker dock inte den totala effekten av merkostnader och intäktsminskning för covid-19, som uppgår till cirka 6 700 miljoner kronor.

Regionen måste vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar för vården och kollektivtrafiken. Betydande effektiviseringar måste göras, med fokus på att kärnverksamheterna ska värnas och administrationen minska. Samtidigt ska utredas hur lärdomarna av hur vi arbetat under pandemin kan användas för att uppnå ett bättre omhändertagande av patienter och effektivare arbetssätt i vården även i vardagen.

- Idag är det 100 dagar sedan vi fick vårt första bekräftade fall av covid-19. Under den tiden har vi lärt oss mycket, både om vår förmåga men också vad vi kan göra ännu bättre i framtiden. Det är ingen tvekan om att detta är den svåraste och mest utdragna kris som drabbat vårt län i modern tid. Vi behöver nu också göra än tydligare prioriteringar i investeringar och verksamhet och vidtar vi nu en rad åtgärder för att ta tillvara de lärdomar vi gjort under våren som kan minska administration, effektivisera processer och sänka kostnader, för att säkra att Stockholmarna även framöver ska kunna ha en god och tillgänglig vård och kollektivtrafik, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).

- Jag förutsätter att regeringen kompenserar regionerna fullt ut för såväl de kostnader som kraftigt minskade intäkter som Coronapandemin inneburit och att riksdagen skjuter upp beslutet att kraftigt öka skatteutjämningen för Region Stockholm. Det är helt orimligt att ovanpå allt annat förlora drygt 8 miljarder på några års sikt i ökad utjämning, när vi samtidigt ska se till att få igång ekonomin och beta av en vårdskuld som uppskjuten vård innebär, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M)

- Stockholmsregionen är särskilt hårt drabbat av Coronapandemin, både när det gäller hur många som insjuknat, men också ekonomiskt. Näringslivet i Stockholmsregionen har sett tiotusentals varsel och hundratalet konkurser. Av de medel som regeringen fördelar mellan regionerna för att kunna främja tillväxt och stödja företag får Region Stockholm en oproportionerligt liten del. Historiskt har vi kunnat stå på egna ben och inte behövt näringslivsstöd i stor omfattning, tack vare ett dynamiskt och starkt näringsliv. Men krisen vände allt på ända. Vi har nu ett stort behov av att regeringen agerar för att se till att statens resurser hamnar där behoven är som störst. Vi kommer därför vädja till staten om mer medel för att kunna hantera de katastrofala följder som Coronaviruset har åsamkat Stockholmsregionens företagare och näringsliv, säger tillväxt, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C).

- Coronakrisen har slagit hårt mot Stockholm och stockholmarna, och kommer få långvariga konsekvenser. Vi kommer behöva göra tydliga prioriteringar för att vården ska klara sitt uppdrag, för att betala av vårdskulden och värna invånarnas hälsa. Det blir oerhört viktigt att se hur vi kan tillvarata erfarenheterna från coronapandemin och vårdpersonalens fantastiska insatser, säger hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L).

- Vi har under våren upplevt en av de värsta kriserna i mannaminne. Region Stockholm har på ett exceptionellt sätt mött de utmaningar som pandemin har påtvingat. Vi har bland annat lyckats fyrdubbla antalet IVA-platser, omstrukturera vården på våra sjukhus, skapa effektiva vårdflöden och arbeta gemensamt med kommunerna för att hjälpa och skydda de äldre. Den förmåga att ställa om och ställa upp som våra medarbetare på ett helt otroligt sätt har påvisat, är imponerande. Nu tar vi till vara på de erfarenheter vi har fått under de senaste månaderna för att åstadkomma en bättre och effektivare region för stockholmarna, säger vårdutvecklingsregionrådet Ella Bohlin (KD)

- Regeringen har gjort mycket. Nu behövs en grön omstart av Stockholmsregionen. Därför behövs besked om att de tar sin del av kostnaden för utbyggnaden av tunnelbanan. En grön investering som skapar viktiga gröna jobb. Vi kan inte pausa framtiden, säger Miljö- och kollektivtrafikregionråd Tomas Eriksson (MP).

Fakta:

Ekonomiskt läge

Region Stockholm redovisar ett negativt resultat för perioden januari till april 2020 på -258 miljoner kronor. Budgeterat resultat för perioden uppgår till 541 miljoner kronor.

I resultatet för perioden ingår minskade intäkter samt merkostnader till följd av pandemin på sammanlagt 1 616 miljoner kronor. För året bedöms detta öka till 6 741 miljoner kronor.

Årets prognos förväntas bli ett underskott på -3 326 miljoner kronor. Årets budgeterade resultat uppgår till 311 miljoner kronor. Jämfört med föregående år bedöms resultatet 2020 för Region Stockholm försämras med 4 800 miljoner kronor.

I prognosen har medräknats en bedömning av ökade statsbidragsintäkter på 2 500 miljoner kronor, som i olika regeringsbeslut har anvisats för att parera de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta täcker dock inte den totala effekten av merkostnader och intäktsminskning för covid-19, som uppgår till cirka 6 700 miljoner kronor. Den sammanlagda nettoeffekten av covid-19 innebär en prognostiserad resultatförsämring jämfört med budget 2020 på cirka 4 200 miljoner kronor.

Åtgärder

• Region Stockholms vårdgivare i egen regi ska tillsvidare lagerhålla kritisk skyddsutrustning motsvarande minst en veckas normalförbrukning.
• MediCarrier AB ska tillsvidare lagerhålla kritisk skyddsutrustning motsvarande minst tre månaders normalförbrukning i Region Stockholm.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdras att i samråd med berörda nämnder och bolag senast den 30 september 2020 återkomma med förslag om lösning för husläkarjourer samt eventuell samlokalisering, senareläggning och samordnad triagering vid närakuter och sjukhusens akutmottagningar.
• Nämnder och bolag uppdras att senast den 30 september 2020, med beaktande av bl.a. lärdomar av nya arbetssätt under pandemin, återkomma med förslag på effektiviseringar inom administration och arbetssätt.
• Regionstyrelsen uppdras att, efter samråd med berörda nämnder och bolag, i sitt förslag till budget 2021 återkomma med kostnadssänkande åtgärder på Region Stockholms samlade administration.

• Mot bakgrund av dels de reviderade förlossnings- och befolkningsprognoser som visar på vikande födslotal i regionen, vilka visar att kapaciteten inom förlossningsvården möter behoven för de kommande åren, dels de kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningarna som pandemin medfört, görs bedömningen att öppnandet av en ny förlossningsenhet på S:t Görans sjukhus, med tidigare planerad driftstart 2022, bör skjutas fram i tiden.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdras att till den 30 september 2020 utreda hur beslutstödet för 1177 kan vidareutvecklas för att patienterna ska hänvisas rätt samtidigt som sjukvårdens resurser används effektivt, samt hur information ska kunna delges andra vårdgivare. Ett särskilt fokus i utredningen ska vara beslutstödet för barn.
• Regionstyrelsen uppdras att hemställa hos regeringen om mer medel för regionala tillväxtfrämjande åtgärder.
• Regionstyrelsen uppdras att hemställa hos riksdagen att genomförandet av ändringarna i skatteutjämningen skjuts upp.