Folkhälsorapport 2019: viktig kunskap om hälsoläget och hälsoskillnader i Stockholmsregionen.

Rapporten publiceras vart fjärde år och är en sammanställning över hur invånare i Stockholms län mår. Den visar att vi stockholmare aldrig tidigare varit så friska och levt så långa liv som vi gör idag. Den visar även våra största utmaningar, om levnadssätt som skapar livsstilssjukdomar, socioekonomiska skillnader och samhällsutmaningar som behöver lösas.

Kartläggningen som är gjord av regionens Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på uppdrag av Hälso- och Sjukvårdsnämnden har sammanställt folkhälsoenkäten med data från sjukvården. Vi kan se att den dagliga rökningen minskar i länet. Fortsatt finns det utmaningar i riskfaktorer som högt blodtryck, högt blodsocker och högt BMI.

-I Folkhälsorapporten får vi svart på vitt hur mycket våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det gäller att vi fortsatt gör det enkelt för invånarna i Stockholms län att vara hälsosamma både i hur vi utvecklar regionen med allt från fler cykelvägar till förebyggande vårdinsatser. Exempelvis kan tidiga insatser mot högt blodtryck, som ofta går oupptäckt, innebära att vi kan rädda 2000 fler liv om året. Samtidigt ser vi att fysisk aktivitet förebygger allt från depression till hjärtinfarkter, säger Christine Lorne (C) folkhälsoberedningens ordförande i Region Stockholm.

-Den ojämlika hälsan är fortsatt ett stort problem trots att den nu tycks minska. Vi ser att det finns goda förutsättningar att bryta det. Rökningen fortsätter att gå ner och insjuknade och dödsfall i hjärtinfarkt och stroke fortsätter att minska sedan flera decennier. Detta är positiva vinster. Nu fortsätter vi arbetet med bland annat insatser för att tidigare upptäckt av diabetes och för mer rörelse bland barn och unga. Hälsa är en frihetsfråga, säger Anna Starbrink (L) hälso- och sjukvårdsregionråd.

Folkhälsoutmaningar i länet

• Fysisk hälsa - Drygt 80 procent av dödsfallen i hjärt-kärlsjukdom i länet beror på kända och påverkbara riskfaktorer så som högt BMI, högt blodtryck och högt blodsocker. Det innebär att nära 3 800 av de 4 700 invånare i Stockholms län som dog i förtid på grund av hjärt-kärlsjukdom år 2017 hade kunnat överleva.
• Psykisk hälsa - Mörkertalet i ångest och depression tycks minska. Det innebär att vården når fler av dem som mår dåligt så de kan få kvalificerad hjälp.
• Jämlik hälsa - Sjukdom och förtida död är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Invånare med enbart förgymnasial utbildning och låg inkomst har sämst hälsa och flest riskfaktorer för sjukdom.