​Pandemins konsekvenser stora för Stockholms sjukvård – nu ska vårdskulden betalas, och framsteg tas tillvara

En enorm mobilisering som klarade covid-vården men kommer att få stora konsekvenser för stockholmarnas hälso- och sjukvård – så summerar Region Stockholm corona-pandemin hittills. Effekterna mäts i uppskjuten vård för 1,7 miljarder men också befolkningens hälsa, utbildning för framtidens vårdpersonal, vårdgivarnas och vårdutbudets framtid, och vårdens ekonomi. Samtidigt finns många lärdomar och även positiva effekter att ta tillvara, kring krisberedskap och digitalisering.

Nu får hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att ta fram en strategisk plan med åtgärder för att säkra framtidens vård, och tillvarata lärdomar och positiva effekter.

- Hälso- och sjukvårdens enorma och snabba omställning kommer gå till historieböckerna som en av de mest imponerande bedrifterna någonsin. Nu behöver vården återhämta sig – men vi har också beredskap för en fortsatt pandemi med risk för nya utbrott. Vården är också i full gång med att hantera alla de uppskjutna vårdbehov och negativa hälsoeffekter som drabbat många stockholmare, samtidigt som den långsiktiga planen för vårdskulden till invånarna är under utformning. Vi behöver utnyttja både befintliga vårdavtal med våra många vårdgivare och se vilka tilläggsuppdrag till vårdgivare som kan behövas. Individens medicinska behov ska alltid styra vården. För att klara framtiden är det nödvändigt att vi tar tillvara alla de positiva förändringar vi också sett under pandemin: minskad administration, snabbare samverkan och inte minst digitaliseringens enorma kliv framåt, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).

- När Corona-pandemin slog till visade hälso- och sjukvården i Stockholms län en stor omställningsförmåga, och en styrka har varit att många olika vårdgivare har hjälpts åt. Nu finns det många patienter som fått sin vård undanträngd av insatser mot pandemin, och även då är det en styrka att många olika vårdgivare kan hjälpa till att ta hand om väntande patienter och korta ner väntetider. De patienter som är mest allvarligt sjuka ska ha vård först och målet är att så snabbt som möjligt komma tillbaka till landets kortaste väntetider, säger vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M).

- En av många negativa konsekvenser i pandemins spår är att vi ser färre diagnostiserade cancerfall. Detta beror inte på att vi är friskare, utan för att färre sökt vård. Under maj sjönk antalet diagnostiserade cancerfall med 32 % jämfört med samma period åter innan. Det är mycket allvarliga siffror. Bakom varje cancerfall finns människor med familj och vänner som drabbas. Covid-19 ska inte få skörda fler liv genom att vi inte söker vård. En sent upptäckt cancer kan få långtgående konsekvenser för den enskilde. Det är därför positivt att all cancerscreening nu återupptagits, även för riskgrupper. Nu gäller det att alla som är i behov av vård också söker den, säger vårdutvecklingsregionrådet Ella Bohlin (KD).

- Coronapandemin har tydligt visat att en god folkhälsa kan vara skillnaden mellan liv och död. Vi behöver ge förutsättningar för att människor ska kunna leva långa friska liv genom att rusta befolkningen med goda levnadsvanor. Detta gäller särskilt i våra utsatta områden där folkhälsan tyvärr är sämre idag. Det är genom insatser som främjar en god folkhälsa som vi kan minska belastningen på vården och höja människors livskvalité. En god folkhälsa skapar dessutom ett mer resilient samhälle, något vi verkligen lärt oss betydelsen av sedan pandemin bröt ut, säger Christine Lorne (C), folkhälsoberedningens ordförande.

- Pandemin och åtgärderna mot den, har satt många människor under extrem press. Vi vet att kriser ökar risken för psykisk ohälsa och många kommer att behöva hjälp i psykiatrins första linje på vårdcentralerna framöver. Den specialiserade psykiatrin har klarat sig relativt bra tack vare den snabba digitala omställningen. Det är vi stolta över, säger Susanne Nordling (MP), psykiatriberedningens ordförande.

Några nedslag i rapporten om coronapandemins påverkan på hälso- och sjukvården, som tillsammans med förslag till beslut läggs fram till hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober. Hela rapporten bifogas som pdf.

- Under april, när pandemitrycket på sjukvården var som högst, vårdades i snitt 984 patienter per dag i intensivvård, vanlig sjukhusvård och geriatrisk sjukhusvård (specialiserad äldresjukvård). Flera dagar var antalet patienter i sjukhusvård totalt över 1 000. Hittills i september är snittet 23 patienter totalt i sjukhusvård.

- Uppskjutna vårdbehov finns inom i princip alla vårdgrenar utom psykiatrin. Husläkarmottagningarna hade en kraftig minskning av besöken mellan vecka 10 och vecka 21, och därefter en stabilt lägre nivå. Många människor har avstått att söka vård vilket kan betyda att hälsoproblem hunnit förvärras.

- Inom specialistvården var antalet operationer under mars till och med juni 2020 i snitt 50 procent lägre än motsvarande period 2019.

- Cancerdiagnoserna minskade med 25 procent april-juli 2020 jämfört med snittet för samma period åren 2016-2019.

- Det totala ekonomiska värdet av den uppskjutna vården beräknas till drygt 1,7 miljarder kronor varav störst andel, drygt 800 miljoner kronor, inom somatisk sluten specialistvård (när patienter skrivs in på sjukhus/avdelning).

- Ekonomiskt har hälso- och sjukvården att hantera stora merkostnader för covid-vården, samtidigt som regionens ekonomi försämrats av vikande skatteintäkter liksom övriga intäkter inte minst från kollektivtrafikens biljettförsäljning.

- Hälsoläget i befolkningen riskerar att försämras på flera sätt. Förutom den direkta sjukdomsbördan av covid-19 med rehabiliteringsbehov, samt riskerna i att personer avstått från att söka vård och därmed kan få värre hälsoproblem, påverkas hälsan negativt av arbetslöshet, ekonomisk nedgång, social och fysisk isolering, oro och stress.

- Utbildningen av nya specialistsjuksköterskor, liksom läkarnas allmän- och specialisttjänstgöring, har försvårats av att vård ställts in och skjutits upp, och av mobiliseringen för covid-vård.

- Flera vårdgivare inom specialistvården, där planerad vård ställdes in, har påverkats negativt. Möjligheterna till permitteringsstöd liksom statligt stöd för merkostnader är viktiga för flera vårdgivares förutsättningar framöver. Risker finns att verksamheter krymper eller upphör. Vårdutbudet för stockholmarna behöver säkras.

- Beredskapen för pandemier bedöms kunna förbättras eller utvecklas på ett antal punkter, som beredskapsplanerna, utbildning och övning, materialförsörjning och kriskommunikation.

- Flera positiva erfarenheter under pandemin kan och ska tas tillvara. T ex inom krisberedskap, omställningsförmåga, smittskydd och vårdhygien. Samverkan och snabbare beslutsvägar har ofta fungerat väl.

- Den ökade användningen av digitala vårdkontakter är den största och tydligaste positiva effekten. Digital, eller digifysisk, vård är nu etablerad i alla delar av vården, från att före pandemin främst ha funnits inom primärvården och viss specialistvård. Digitala vårdbesök användes nu också av akutsjukhusen.

En strategi och en konkretiserad plan för att hantera den uppskjutna vården och de nytillkomna vårdbehoven till följd av pandemin är under utformning. Beslut väntas senare under hösten.