Undersökning högre musikutbildade i Sverige

En ny undersökning av alumner för Sveriges musiker- och musikpedagoger, inom samtliga musikdiscipliner, har genomförts av Blåsarsymfonikerna i Stockholm. Resultatet visar hur viktig hela utbildningskedjan är för återväxten inom Sveriges musikliv. Föräldrars utbildningsnivå och eventuella musicerande spelar stor roll, liksom hur tidigt man börjar utöva sitt instrument. Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv upplevs som svag.

Högutbildade musiker och musikpedagoger i Sverige har sagt sitt. Sommaren 2021 skickade Blåsarsymfonikerna i Stockholm ut en digital enkät som riktade sig till musiker, pedagoger, tonsättare och dirigenter som erhållit en examen från en svensk musikhögskola eller motsvarande de senaste 10 åren. Undersökningen är nu sammanställd och av de 303 inkomna svaren framkom följande:

• 59 % har minst en förälder som spelar ett musikinstrument på amatörnivå eller professionell nivå (motsvarande siffra för befolkningen i stort ligger på <20 %)
• 75 % har minst en förälder som har högskoleutbildning (motsvarande siffra för befolkningen i stort ligger på 45 %)
• 66 % har påbörjat sitt musicerande inom ramen för den kommunala kultur- och/eller musikskolan och utbildade inom klassisk musik börjar spela sitt huvudinstrument flera år tidigare än genomsnittet.
• 64 % har dessutom studerat minst ett år på folkhögskola.
• 50 % av de svarande musikerna har skattat sin högskoleutbildnings kvalité lågt (skala 1-5 på en tiogradig skala där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg).
• 45 % anser att deras högskoleutbildning inte förberedde dem tillräckligt väl för arbetslivet.

Det är tydligt hur avgörande lokala (ofta kommunala) kultur- och musikskolor samt folkhögskolorna är för hela återväxten av musiker och musikpedagoger. Föräldragenerationens eventuella musicerande och utbildningsnivå spelar stor roll vad gäller förutsättningarna att avsluta en högre musikutbildning.

Möjligheterna att vara verksam som musiker ser olika ut beroende på genre och arbetsmarknaden uppfattas ofta som otrygg och med låg status. Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv framträder som svag, främst hos musikerna, och utbildningarna upplevs inte som helt relevanta för den rådande arbetsmarknaden.

Länk till undersökningen.

Blåsarsymfonikerna i Stockholm genomförde en tidigare undersökning (1) som riktade sig till landets fritidsmusicerande orkestrar vars resultat publicerades i februari 2021. Rapporten påvisade brister i orkestrars villkor, återväxt och möjlighet till fortsatt verksamhet samt stora problem att rekrytera musiker (ex oboister och fagottister).

För ytterligare information, kontakta Noomi Hedlund, VD och verksamhetsutvecklare, 070-456 69 57, noomi.hedlund@musikaliska.seeller Elenor Wolgers, marknadschef, 073-962 95 00, elenor.wolgers@musikaliska.se

(1) I samverkan med Nätverket för professionell blåsmusik i Sverige, Sveriges Orkesterförbund, RUM-Riksföbundet Unga Musikanter samt Kulturskolerådet.

Blåsarsymfonikerna verkar med stöd av Region Stockholm.