Nyhet -
Blodcancerförbundet: "Nya EU-godkända behandlingar måste godkännas mycket snabbare i Sverige"
"Vi är otåliga för det handlar om liv eller död! Dagens process för införande av nya godkända innovativa läkemedel som CAR-T, är för omständlig". Det hävdade Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson, som patientföreträdare på SWECARNET:s utbildningsdag om CAR-T-behandlingarnas möjligheter och hinder.
Vad som tidigare lät som science fiction är nu verklighet. I Sverige har hematologläkarna kommit i gång med användningen av CAR-T cellsterapi för vissa diagnoser. CAR-T-behandling (Chimeric Antigen Receptor) är en immunterapi, där immunförsvarets T-celler (vita blodkroppar) omprogrammeras för att dessa mycket mer effektivt ska döda cancertumörceller.
När det gäller blodcancersjukdomar är CAR-T-behandling godkänt för lymfom och ALL, akut lymfatisk leukemi och den ingår också i kliniska studier för myelom.
Nu står Vårdsverige inför nya utmaningar med den här typen av nya innovativa behandlingar. Fler indikationer är på gång och patientvolymen ökar. Därför finns SWECARNET, ett öppet mötes- och utbildningsnätverk för akademiska partners, hälso- och sjukvården, industrin och andra aktörer, som jobbar med de utmaningar som finns kring implementeringen av CAR-T-cellsterapi i Sverige.
Diskussionerna under SWECARNET-dagen 2022, handlade om hur nya CAR T-behandlingar ska implementeras i Sverige och hur tillgången till potentiellt botande behandling som CAR-T ska säkras för alla i landet, oavsett bostadsort.
Våra medlemmar har inte tid att vänta!
Lise-lott Eriksson medverkade på årets SWECARNET-dag och påverkade diskussionerna i programpunkten med temat ”Vad krävs för att fler patienter ska få tillgång till CAR-T? Hur löser vi detta gemensamt och jämlikt?” Hon lyfte starkt det grundläggande patientperspektivet:
- Vi är otåliga! För frågan om och när blodcancerpatienter ska få tillgång till de senaste meste effektiva behandlingarna, är en fråga om liv och död. Många av våra medlemmar har inte tid att vänta eftersom sjukdomarna är så allvarliga.
- Vi hävdar att det nu krävs ett nytt omtag kring hela frågan om införande av nya EU-godkända läkemedel i Sverige, sa Lise-lott Eriksson och fortsatte med eftertryck:
Ett snabbt omtag från ansvariga politiker krävs
- Patientperspektivet i vården måste efterfrågas på riktigt i fortsättningen. Patientens önskemål och hälsa måste stå i centrum. De patienter som vill, måste få möjligheten att ingå i kliniska studier för att bidra till forskningen, hävdade Lise-lott Eriksson och fortsatte:
- För det här omtaget kring processen för införande av nya EU-godkända läkemedel i Sverige måste ansvariga politiker i regering och riksdag ta ledartröjorna.
- Och visst måste vi i denna process följa lagar och regler Men det är idag för omständligt och tar för lång tid i Sverige jämfört med i andra länder. Vi kan inte fastna i processerna för processernas skull. Processerna måste förenklas och finansieringen av nya innovativa godkända läkemedel måste lösas.
- Och sedan måste en förenklad process implementeras så snart som möjligt, så att patienterna får del av de nya innovativa läkemedlen så snabbt som möjligt, för så hög livskvalitet som möjligt, sa Lise-lott Eriksson.
Nöjd med patientperspektivet i fokus
-Det är jättebra att patientperspektivet var tydligt fokus på årets utbildningsdag i SWECARNET:s regi. Vi i Blodcancerförbundet jobbar intensivt för att på olika sätt påverka vårdpolitikerna och makthavarna inom vården, att de blodcancerpatienter som kan bli behandlade och hjälpta av en CAR-T behandling, ska få tillgång till den.
- Den kan ge en helt annan livskvalitet som gör att personen kan leva ett i stort sett normalt liv framöver, säger Lise-lott Eriksson Blodcancerförbundet.
Westerholm kräver att alla parter medverkar
Medverkade under SWECARNET 2022 gjorde också representanter från SKR:s sjukvårdsdelegation, sjukvården, läkemedelsindustrin och riksdagens socialutskottet. Barbro Westerholm representerade socialutskottet och som läkare till professionen höll hon med om att finansieringen i Sverige, av nya godkända läkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, måste lösas. Det finns inget alternativ. Hon lägger ansvaret gemensamt på läkemedelsindustrin, TLV, läkarkåren och ansvariga politiker.
- Ni måste gemensamt gå samman och lösa finansieringen så att de behövande patienterna får del av nya innovativa läkemedel, hävdade Barbro Westerholm.
Lif krävde en ny tydlig ansvarsöverenskommelse
Anders Blanck i Lif, Läkemedelsindustriföreningen, manade också på för att lösa finansieringen av de nya innovativa läkemedelssubstanserna, för att de ska kunna införas för patienternas bästa.
- Vi behöver bli konkreta nu för patienternas skull och skapa en ny överenskommelse mellan staten och regionerna. Det måste bli tydligt vem som ansvarar för vad och vem som ska göra vad? hävdar Anders Blanck.
Här är Blodcancerförbundets budskap
Lise-lott Eriksson förde fram Blodcancerförbundets recept på hur fler patienter ska få tillgång till CAR-T-behandling. Det handlar dels om en insikt hos vårdmakthavare och professionen om att forskning- och utveckling i framkant förutsätter access till nya behandlingar såsom CAR-T. Dels att fler patienter ska kunna medverka i kliniska studier.
- Det handlar också om att införa en modell i Sverige efter europeisk förebild, som säkerställer att läkemedel som godkänns inom EU, snabbare ska finnas tillgängliga för svenska patienter, säger Lise-lott Eriksson. Hon kommer att peka på behovet av en nationell modell för strukturerad uppföljning av behandlingar - Real World Evidence och patientdata och behovet av nya modeller för betalning- och finansiering, baserade på riskdelning.
- Dessutom måste patientföreträdare ges inflytande på systemnivå i frågor rörande utvärdering av behandlingar (HTA, Health Technology Assessment). Och patienter måste ges bättre möjligheter att vara delaktiga i sin vård, alltså en mer personcentrerad vård, säger Lise-lott Eriksson, Blodcancerförbundets ordförande.
Studie med CAR-T som första linjens behandling
En av forskningsstudierna som delredovisades under SWECARNET-dagen, handlar om att behandla lymfom med CAR-T, som första linjens behandling och det är väldigt spännande enligt Blodcancerförbundet. Detta eftersom man testar en ny innovativ behandling direkt, istället för att först behandla med standard of care-behandlingar, som kan hjälpa, men också riskerar att bryta ner kroppens immunförsvar i onödan på sikt.
Olina Lind, medicinskt sakkunnig i Blodcancerförbundet, gör korta forskningsbloggrapporter om olika forskningsprojekt inom hematologi och det senaste (vecka 17) handlar om denna spännande studie, som har namnet "Zuma 12". Så här skriver Olina:
"I veckans avsnitt av forskningsbloggen riktas fokus mot en intressant klinisk studie, där ett CAR-T läkemedel för första gången har erbjudits till patienter med en högrisk form av B-cellslymfom redan som första linjens behandling. Resultaten visar förbättrad svarsrespons och belyser potentialen att kunna använda CAR-T läkemedel tidigare i behandling mot lymfom." Lyssna på bloggepisoden här:
Håkan Sjunnesson
Fakta CAR-T
CAR-T-behandling (Chimeric Antigen Receptor) är en immunterapi som förenklat handlar om att omprogrammera immunförsvarets T-celler (vita blodkroppar) för att dessa effektivare kan identifiera och döda tumörceller. CAR-T-behandling har inneburit stora möjligheter till behandling av lymfom och för akut lymfatisk leukemi, ALL.
Målsättningen med SWECARNET är att öka samarbetet över gränserna mellan de olika inblandade partners i den här komplicerade processen, så att vi kan erbjuda dessa livräddande terapier och att öka patientsäkerheten genom interdisciplinärt samarbete.
Läs mer om SWECARNET:s utbildningsdag:
https://nyheter.ki.se/kalender/swecarnet-utbildningsdag-2022
Toppbilden: Fri bild från Qimono Pixabay med Lise-lott Eriksson inmonterad
