Blodcancerförbundet: Blodcancerpatienter riskerar att dö i väntan på behandling - på grund av svensk komplex införandemodell

Den svenska modellen för utvärdering och införande av nya läkemedel är för komplex och långsam. Svenska patienter med blodcancer drabbas hårt av detta. Det hävdar Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet tillsammans med åtta läkemedelsföretag på Altinget debatt idag.

Blodcancer. En skrämmande diagnos. Varje år insjuknar 4 000 till 5 000 människor i Sverige i blodcancer. Men tack vare enorma framsteg inom läkemedelsområdet finns det allt större möjligheter att leva ett längre och bättre liv, trots blodcancer.

Samtidigt finns det stora brister i svensk cancervård. Införandeprocessen av nya läkemedel är långsam, vården är ojämlik och klinisk forskning prioriteras inte i tillräcklig utsträckning. Det resulterar ofta i onödigt lidande och alltför tidig död. Detta, anser vi, är ohållbart och måste ändras så att dagens forskning blir morgondagens behandling. Vi har därför samlat våra slutsatser i en kunskapsrapport om blodcancer som presenteras idag.

Till skillnad mot många andra cancerformer behandlas blodcancer huvudsakligen med enbart läkemedel och inte med strålning eller operation. Det är därför livsviktigt att nya och effektiva läkemedel snabbt når personer med blodcancer.
Den svenska modellen för utvärdering och införande av nya läkemedel är för komplex och långsam. Svenska patienter med blodcancer drabbas hårt av detta. Det finns ett antal exempel där införandeprocessen för nya läkemedel tagit flera år. Samtidigt använder andra länder modeller där patienter får tillgång till läkemedlet snarast efter att det europeiska läkemedelsverket, EMA, har gett sitt godkännande, och under tiden det sker en utvärdering av läkemedlets kostnadseffektivitet.

Nya och innovativa behandlingar kan ge bättre behandlingsresultat, lindrigare biverkningar och ökad livskvalitet. Vi föreslår därför att Sverige utvärderar möjliga interimslösningar så att även svenska patienter får tillgång till nya läkemedel under den tid dess kostnadseffektivitet utvärderas.

Den svenska sjukvårdsmodellen med självstyrande regioner, bidrar också till en ojämlik cancervård. När ett läkemedel genomgått den nationella godkännandeprocessen är det ändå regionerna som tar det slutgiltiga beslutet om användning. På så vis blir vissa delar av cancervården som ett lotteri, där bostadsort avgör om en innovativ behandling påbörjas eller inte. I en analys som publicerades i mars i år framkom att tidig implementering av nya läkemedel var en bidragande orsak till bättre överlevnadsresultat vid behandling av multipelt myelom*. Patienterna i en av regionerna hade större chans att överleva sin sjukdom än i övriga delar av landet.

Som ett viktigt steg i processen för en jämlik vård önskar vi en strukturerad uppföljning av införandet av nya läkemedel i regionerna. Denna uppföljning bör vara transparent och kopplas till respektive regions behandlingsutfall.

Medicinsk forskning och kliniska studier är avgörande för att nya behandlingar ska komma fram. För den enskilde patienten kan utvecklingen av nya läkemedel vara skillnad mellan liv och död. Det är därför mycket viktigt att det skapas optimala förutsättningar för kliniska studier i Sverige. Patientnära forskning ska prioriteras och svårt sjuka patienter i alla regioner ska ha samma förutsättningar att ingå i kliniska studier och behandlas med effektiva läkemedel.

Sammanfattningsvis anser vi att politiken måste verka för att:

• Införandeprocessen av nya läkemedel i Sverige måste bli effektivare. Tid till effektiv behandling är ofta skillnad mellan liv och död.
• Vården måste bli jämlik över hela landet. Bättre uppföljning och transparens kring införandet av nya behandlingar är ett viktigt steg.
• Patientnära forskning måste premieras och prioriteras. Patienter i alla regioner ska erbjudas samma förutsättningar att ingå i kliniska studier.

Nu vill vi bjuda in fler att delta i dialogen och utvecklingen av svensk cancervård. Tillsammans kan vi förbättra och förlänga livet för svårt sjuka patienter.

Lise-lott Eriksson, ordförande i Blodcancerförbundet

Denna debattartikel är en del av projektet ”Dagens forskning – morgondagens behandling” som genomförs av Blodcancerförbundet i samarbete med AbbVie, Amgen, Bristol Myers Squibb, GSK, Janssen, Pfizer, Roche och Sanofi.

Källhänvisning:
* Wålinder et al., 2022 ( https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35243814/ )

Här hittar du samarbetsprojektets webbplats

Du hittar dokument och videointervjuer om brister och förslag till lösningar på utmaningarna i dagens blodcancervård. Material som tagits fram i samarbetsprojektet "Dagens forskning - Morgondagens behandling: https://www.blodcancerforbundet.se/samarbetskampanjer/dagens-forskning-morgondagens-behandling/

/ Håkan Sjunnesson/BLCF

Läkare: Blodcancerpatienter i Sverige måste snabbare få tillgång till nya läkemedel - för de är livräddande för många!

En av läkarna som tycker att den svenska modellen för införande av nya EU-godkända läkemedel är för långsam är Hareth Nahi. Han var fram till och med 2021 överläkare och forskare på Karolinska sjukhuset Huddinge söder om Stockholm. Från 2022 jobbar han i Köpenhamn och i den här videointervjun, tycker Hareth Nahi till om bristerna och behoven inom hematologin i Sverige.

Enligt Hareth Nahi tar det alldeles för lång tid för nya EU-godkända läkemedel att bli godkända här i Sverige, så att det kan sättas in. Han hävdar att det är livräddande för många blodcancerpatienter om de får tillgång till nya innovativa EMA-godkända läkemedel och terapier. Intervjuare är Lise-lott Eriksson, förbundsordförande i Blodcancerförbundet. Videointervjun ingår i samarbetsprojektet "Dagens forskning - Morgondagens behandling.

Camilla Waltersson Grönvall (M) vill se ökat nationellt ansvar för snabbare läkemedelsinförande

Blodcancerförbundet arbetar intensivt för att påverka och förbättra sjukvårdspolitiken på central nivå för blodcancerpatienternas skull. Idag tar det för lång tid innan nya EU-godkända läkemedel införs i Sverige och många blodcancerpatienter har inte tid att vänta, det handlar om liv eller död.

Camilla Waltersson Grönvall, ledamot för Moderaterna i riksdagens socialutskott, håller med om att processen i Sverige kring införandet av nya läkemedel i Sverige måste skyndas på, för patienternas skull och lägre total samhällskostnad. I den här intervjun ger hon sin syn på saken och vad som behöver göras.

Enligt Blodcancerförbundet och namnkunniga hematologer är det livräddande för många blodcancerpatienter, om de får tillgång till nya innovativa EMA-godkända läkemedel och terapier. för att många fler patienter med allvarliga blodsjukdomar ska få möjligheten att ingå i kliniska studier med nya läkemedel, för att bidra till forskningen och för bättre livskvalitet. Intervjuare är Lise-lott Eriksson, förbundsordförande i Blodcancerförbundet.