Svenskar behöver fler ytliga relationer i grannskapet

Att svensken beskrivs som en person med hög integritet och som gärna undviker kontakt med nya människor är ingen nyhet, men nya siffror från företaget Boappa visar det motsatta. Enligt Boappa är svenskens restriktiva kontaktmönster starkt förknippat med dess kontext och pandemins krav på nya kommunikationslösningar har därför inneburit en positiv förändring för många. Vårt behov av ytliga relationer är nämligen betydligt större än vi tidigare trott och enligt en färsk studie från företaget vill drygt var tredje person bli en del av ett lokalt grann-community.

Vi alla kan känna igen oss i situationer där vi stänger dörren så fort någon hörs i trapphuset eller där vi planterar höga häckar för att slippa en granne som kikar in. Att svensken är mån om sin privata zon är tydligt och företeelsen ger sig tillkänna på en mängd olika sätt, men att likställa det med att svensken är asocial och folkskygg menar företaget Boappa är helt fel slutsats att dra. Vårt behov av gemenskap med personer i närområdet är stort och värdet av att ha ytliga kontakter, så kallade “tunna band” (se Ytliga men viktiga mikrorelationer), är enligt Boappa betydande. De beskriver hur vårt restriktiva kontaktmönster istället beror på sammanhanget och sättet vi tar kontakt på, och menar att svenskars klassiska grannsamverkan fyller en betydligt större funktion än att bara minimera risken för inbrott.

“Det är inte för inte som det skapas Facebookgrupper och finns lokaltidningar med fokus på närområdet. Möjligheten att både hålla koll på vad som händer i grannskapet och samtidigt få ett socialt utbyte med personerna som bor där spelar en stor roll för vår känsla av trygghet, välmående och tillhörighet.” förklarar Sigrid Thelin, t.f. VD på Boappa

Att undvika grannen i trapphuset handlar alltså inte om en ovilja till nya relationer, utan går snarare att koppla till en kulturell tradition av att respektera den personliga sfären. Många svenskar kan uppleva det svårt att få kontakt med personer i grannskapet men när kontakten väl är etablerad är den ofta oerhört uppskattad och ger stort värde i vardagen. Det handlar om alltifrån att låna ett verktyg eller låta grannen vattna blommorna, till att få ett nytt socialt umgänge. För att underlätta att just denna typ av kontakter knyts skapade Mats He plattformen Boappa, en app för grannkommunikation. Appen, som funnits i drygt fem år, fick i samband med pandemin en markant ökning i såväl antal användare som i ökad öppningsfrekvens. I november slog de rekord med över trehundratusen app-öppningar och siffrorna från december följer samma trend.

“Det märks att folk jobbar hemifrån, när hemmet numer både är vår arbetsplats och vårt boende är det ännu viktigare att hålla koll på vad som händer i föreningen. Folk vill helt enkelt hålla sig uppdaterade om alltifrån nya förhållningsregler till om det är någon granne som behöver hjälp - och erbjuder den gärna.” säger Sigrid Thelin

Pandemin har givit Boappa en tydlig tillväxt men Sigrid Thelin är inte det minsta oroad över appens framtid efter att vaccinet kommit och människor kan börja mötas fysiskt igen. Hon menar att Boappa inte ersätter det fysiska mötet utan bara öppnar upp för att ett fysiskt möte ska äga rum överhuvudtaget och stärker därefter relationen. Hon beskriver hur Boappa, precis som dejtingappar, gör att barriären för att ta kontakt sänks och att människor på så sätt har lättare att mötas. Människor upplever det mindre påträngande att skriva till en granne via en chatt som är ämnad just för grannkommunikation än att ringa på dörren eller leta upp ett telefonnummer. När kontakten sedan är etablerad menar Sigrid att den digitala kommunikationen istället bidrar till att stärka relationen, på samma sätt som vi uppskattar ett sms från en vän.

“Boappa är idag en mix av grannskapets Facebookgrupp och en app för att underlätta vardagen. Det kan handla om alltifrån att låna en slagborr till att skapa en chattgrupp om padel med grannarna. Sedan underlättar Boappa även styrelsearbetet avsevärt ,vilket är extra uppskattat i tider av ökat miljötänk. Att skriva ut lappar att lägga i brevlådor så fort nya restriktioner träder i kraft eller så fort något händer i föreningen är varken miljövänligt, effektivt eller säkert ur smittosynpunkt.” beskriver Sigrid Thelin.

Under november och december genomförde Boappa en undersökning i Facebookgrupper runt om i Sverige och av de medverkande svarade över 33% att de är med i grannskapets Facebookgrupp för att känna sig som en del av ett community. Att svensken är ointresserad av ytliga relationer och mötet med nya människor stämmer därmed inte alls överens med studiens resultat. Enligt undersökningen var möjligheten att ha koll på vad som händer i grannskapet den största fördelen med områdesspecifika Facebookgrupper, något Sigrid Thelin menar återspeglas även i Boappa. Där är användarna ytterst måna om att uppdatera varandra om alltifrån inbrottsförsök till söta ekorrar på innergården och när någon granne ska ha grillkväll bjuds ofta hela föreningen in. Att svensken är kontaktundvikande är alltså ingenting som Boappa håller med om, men däremot kan det behövas en knuff i baken för att ta det första steget.

“Jag tror absolut att det finns fler områden där vi som entreprenörer kan hjälpa människor att bryta isen och sänka barriären för ett första möte. I många sammanhang handlar det om ett digitalt verktyg, men vi får inte glömma att det största värdet ligger i att få ögonkontakt med varandra, om än med lite distans i dessa tider.” avslutar Sigrid Thelin