Ett första steg för att implementera EU:s nya penningtvättsregelverk

Från och med den 1 juli 2026 justeras tillgången till uppgifter ur registret över verkliga huvudmän. Lagändringarna är en följd av EU:s nya penningtvättsregelverk och innebär bland annat striktare regler om hur den som efterfrågar information kan få ta del av uppgifter ur registret elektroniskt.

Dessa förändringar är ett första steg för att implementera EU:s nya penningtvättsregelverk i svensk lag. Syftet är att motverka penningtvätt, terrorfinansiering och finansiering av spridning av massförstörelsevapen.

Förändringar i elektronisk tillgång till information ur registret över verkliga huvudmän

De nya striktare reglerna innebär att man nu delar upp användare av informationen ur registret över verkliga huvudmän i tre kategorier. Kategorierna baseras på de olika skäl som användarna har för att ta del av registeruppgifterna.

Kategori 1 omfattar myndigheter som antingen är brottsbekämpande, utövar tillsyn inom penningtvättsområdet eller annars har uppgifter som kopplas till att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.

Kategori 2 omfattar verksamhetsutövare som enligt penningtvättsregelverket behöver kontrollera information om verkliga huvudmän som en del av kundkännedomsprocessen (KYC).

Kategori 3 är svenska myndigheter, vissa utländska myndigheter och verksamhetsutövare, organisationer i det civila samhället, journalister, forskare, media och övriga som kan uppvisa ett berättigat intresse. Det berättigade intresset ska vanligtvis kopplas till ändamål som berör att motverka penningtvätt, finansiering av terrorism och relaterad brottslighet.

Anledningen till att EU:s nya penningtvättsregelverk delar upp informationsanvändarna i kategorier är för att kunna reglera hur mycket information vardera gruppen får ta del av elektroniskt.

Bakgrunden till ändringarna av åtkomsten av information i registret över verkliga huvudmän är Sovim-domen från EU-domstolen. Domen lyfte vikten av rätt till skydd för personuppgifter för de personer som finns anmälda som verkliga huvudmän och att medlemsstaternas register inte ska vara tillgängliga för allmänheten.

Fakta - registret över verkliga huvudmän

Registret över verkliga huvudmän förs av Bolagsverket. En verklig huvudman är en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning en transaktion eller verksamhet utförs. Syftet med registret är att öka transparensen och därigenom motverka att företag används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.