Mellan den 1 juli och 30 september ska cirka 1 500 stora företag rapportera sina betalningstider gentemot mindre företag. Uppgifterna blir offentliga och ska lämnas årligen till Bolagsverket. Att inte rapportera kan leda till vite.
EU:s nya penningtvättsregelverk träder i kraft den 1 juli 2026, vilket reglerar åtkomsten till uppgifter om verkliga huvudmän. Striktare regler införs för att motverka bl.a. penningtvätt genom att kategorisera informationsanvändare. Bolagsverket ansvarar för registret.
Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att förbättra finansiell rapportering för företag. Målet är att förenkla korrekt rapportering och motverka ekonomisk brottslighet. Analys av nuvarande system och digitalisering står i fokus för att höja informationskvaliteten.
Regeringen har beslutat de författningar som reglerar den samordnade registerkontrollen vid offentlig upphandling. Regelverket tydliggör Bolagsverkets ansvar för tjänsten och skapar rättsliga förutsättningar för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Den samordnade registerkontrollen ska göra det enklare för upphandlande organisationer att kontrollera leverantörer genom att samla uppgifter från fler
Bolagsverket informerar aktiebolag om behovet av revisor. Utskicken gäller företag som kan överstiga vissa gränsvärden. Aktiebolag som överstiger gränsvärden måste hålla bolagsstämma och anmäla beslut om revisor om kraven är uppfyllda för att undvika likvidation.
En ny nationell riskbedömning visar att företag i allt högre grad används för att dölja brottsvinster och möjliggöra penningtvätt. Kriminella använder bland annat målvakter för att försvåra upptäckt. Bygg-, restaurang-, fastighets- och handelsbranschen är särskilt utsatta, och flera verksamheter inom finans-, redovisnings- och fastighetssektorn bedöms ha hög risk att utnyttjas för penningtvätt.
Bolagsverket har lämnat sin andra delrapport till regeringen om uppdraget att utveckla ett it-system för samordnad registerkontroll vid offentlig upphandling. Systemet ska, när det tas i drift 2028, göra det enklare att kontrollera leverantörer genom att samla uppgifter från flera myndigheter i ett gemensamt svar.
Regeringen stärker Bolagsverkets brottsförebyggande arbete i regleringsbrevet för 2026. Bolagsverket får bland annat använda upp till 30 miljoner kronor från förseningsavgifter för att minska risken att företag används för brottsliga ändamål genom ökad informationsdelning och kontrollverksamhet.
Regeringen föreslår ökade resurser till Bolagsverket för 2026, med en anslagshöjning på 80 miljoner kronor. Satsningar inkluderar en digital identitetsplånbok, hållbarhetsrapportering och digital inlämning av årsredovisningar för att förenkla och öka tryggheten för företag.
Bolagsverket intensifierar arbetet mot ekonomisk brottslighet genom 24 nya åtgärder, inklusive förbättrad informationsdelning, ökad myndighetssamverkan och strängare kontroll av företagsregistreringar för att säkerställa korrekta och aktuella uppgifter.
Bolagsverket utökar kontroller av skrivbordsstämmor efter att hinder mot registrering av beslut identifierats. Enligt nya bedömningar kan endast bolag med högst tre aktieägare använda detta förfarande. Detta syftar till att motverka missbruk av företag och säkerställa korrekta uppgifter.
Riksdagen godkände regeringens lagförslag för att bekämpa brott inom företag, vilket börjar gälla 1 januari 2025. Lagändringarna ger Bolagsverket stärkta verktyg för att förhindra ekonomisk brottslighet och skydda seriösa företag från oseriösa aktörer.
Bolagsverket får i uppdrag att utveckla ett system för leverantörskontroller vid offentliga upphandlingar. Målet är att motverka oseriösa leverantörer och kriminalitet genom samordnade kontroller i flera myndigheters register, vilket ska bidra till tryggare företagsklimat.
Maria Monthure tillträder som ny rättschef på Bolagsverket. Hon har tidigare arbetat som chefsjurist på Lantmäteriet och har erfarenhet från flera rättsliga instanser. Marias expertis förväntas bidra till att motverka ekobrott och utveckla verksamheten.
Bolagsverket får från den 1 april 2024 en tydligare roll i att säkerställa korrekt information i sina register. Detta syftar till att motverka ekonomisk brottslighet och stärka det brottsförebyggande arbetet, vilket prioriteras högt av myndigheten.
Vinnaren av eSam Hackaton 2024 är laget Avfallsdetektiverna som föreslagit en innovativ lösning för att förbättra tillsynen av avfallshantering. Tävlingen samlade 160 deltagare och fokuserade på viktiga samhällsutmaningar, visande stor kreativitet och samverkan mellan myndigheter.
Bolagsverket stärker sitt brottsförebyggande arbete enligt regeringens uppdrag för 2024. Fokus ligger på informationsdelning, samverkan och kontroller för att motverka ekonomisk brottslighet och oseriösa aktörer, särskilt inom välfärdsverksamhet. Delredovisning sker senast 26 april 2024.
EU-domstolen begränsar tillgången till information om verkliga huvudmän. Från 16 februari 2023 måste sökanden ange syftet med sin begäran. Uppgifterna får endast användas av myndigheter, verksamhetsutövare för kundkännedom, och berättigade offentliga intressenter.
Regeringen föreslår att digital inlämning av årsredovisningar blir obligatoriskt för över 95% av aktiebolag. Ikraftträdande planeras till 1 januari 2026. Förslaget syftar till att motverka brott och öka kvaliteten i registren, enligt Bolagsverket.
Registret över verkliga huvudmän förblir öppet i Sverige trots EU-domstolens beslut om begränsad offentlig åtkomst. Bolagsverket arbetar på en ny registertjänst för att säkerställa efterlevnad och skydda personuppgifter, förväntas vara klart under 2023.
