Pressmeddelande -
Registret över verkliga huvudmän fortsatt öppet i Sverige
EU-domstolen har i ett avgörande den 20 november 2022 slagit fast att en bestämmelse i penningtvättsdirektivets är ogiltig, nämligen att information om verklig huvudman alltid ska vara tillgänglig för allmänheten. Detta får konsekvenser för samtliga medlemsstaters olika register för verklig huvudman.
I avgörandet fann EU-domstolen att bestämmelsen i direktivet strider mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, respekten för privatlivet och familjelivet och om skyddet av personuppgifter.
Ett viktigt brottsförebyggande verktyg
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.
Bolagsverkets register över verkliga huvudmän fyller en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Informationen om vem som är verklig huvudman ska bidra till att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.
5 miljoner sökningar per år – registret måste hållas öppet
– Analysen handlar om att väga olika aspekter mot varandra, säger Erik Janzon, avdelningschef Rättsavdelningen. Registret över verkliga huvudmän är väl etablerat med drygt 5 miljoner externa sökningar årligen. Och verksamhetsutövare och myndigheter är skyldiga att göra sökningar i registret.
Åtkomsten till Bolagsverkets register sker bland annat genom inloggning i en e-tjänst på Bolagsverkets webbsida. E-tjänsten förmår i dagsläget inte skilja mellan olika typer av användare, vilket blir nödvändigt efter EU-domstolens avgörande.
– Det finns å ena sidan ett starkt och legitimt behov för verksamhetsutövare och myndigheter att kunna ta del av registret på ett snabbt och enkelt sätt. Å andra sidan har vi nu EU-domstolens avgörande som säger att en helt öppen åtkomst för alla och envar inte är förenlig med EU-stadgan, säger Erik Janzon.
EU-domen som innebär inskränkningar för allmänhetens tillgång till registret påverkar rutiner, hantering och den tekniska uppbyggnaden av registret.
– De negativa konsekvenserna av att stänga registret helt under en period bedöms bli allt för stora. Därför tillåts registret vara fortsatt öppet under den tidsperiod som behövs för att en ny tjänst kan utvecklas och tas i bruk, säger Erik Janzon. Vi har även anmält en personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten eftersom nuvarande e-tjänst inte följer EU-domstolens avgörande.
Varför har andra länder snabbt stängt sina register, men inte Sverige?
– Vi har genom dialog med våra europeiska kollegor förstått att länder har byggt sina tekniska systemlösningar på olika sätt. Vissa länder har därför enklare kunnat stänga exempelvis enbart den del eller ingång till registren som varit ämnad för privatpersoner. Designen för registret över verkliga huvudmän på Bolagsverket har en gemensam lösning för alla intressenter, vilket i sammanhanget försvårar att enbart stänga ute allmänheten och tillåta åtkomst enbart för verksamhetsutövare och andra myndigheter, säger Therese Frennberg, avdelningschef på företagsavdelningen.
Vad händer med registret långsiktigt?
Arbetet med att utveckla en ny kvalitetssäkrad registertjänst, utan den av EU-domstolen underkända åtkomsten, påbörjas direkt. Tjänsten ska vara på plats under 2023. Arbetet kommer att ske i etapper och en kortsiktig teknisk lösning som delvis kvalitetssäkrar tjänsten beräknas vara på plats under kvartal 1 2023.
– I ett första skede gör vi en lösning som ändrar allmänhetens åtkomst till e-tjänsten. Det kommer sannolikt att ske genom inloggning med e-legitimation och ett tillägg med intygande av vem man är som avser söka i registret, säger Therese Frennberg, vars medarbetare hanterar förfrågningar varje dag.
Registeråtkomst hos olika marknadsaktörer via API
– Våra uppskattade maskinella tjänster påverkas också av de förändringar vi nu blir tvingade till, säger Dani Dawoodson, avdelningschef infrastrukturtjänster och informationsförmedling. Utvecklingen går i en rasande fart och vi har ett flertal kunder som byggt ihop sig med våra register. Även dessa gränssnitt kommer att behöva ses över och anpassas.
Vad är verklig huvudman?
En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.
2015 antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över verkliga huvudmän. Den 1 augusti 2017 började lagen om registrering av verkliga huvudmän att gälla i Sverige. Bolagsverket började därför registrera verkliga huvudmän den 1 september samma år. Syftet med registret är att exempelvis banker och finanspolisen ska kunna ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.
I registret finns inte bara de företags- och föreningstyper som Bolagsverket är registreringsmyndighet för, utan även en del andra juridiska personer. Det är obligatoriskt att anmäla till registret. Anmälningar ska ske via e-tjänst. Totalt omfattas omkring 800 000 företag och föreningar av registret och dess upprätthållande.
Läs mer om verklig huvudman.
Kontaktpersoner
Dani Dawoodson – avdelningschef Infrastrukturtjänster och informationsförmedling
E-post: dani.dawoodson@bolagsverket.se
Telefon: 060-18 46 00