Sverige halkar efter i digitaliseringen av skolan

På torsdag startar Molnet 2017 under Bokmässan där digitala läromedel och digitaliseringen av den svenska skolan står i centrum. Angelica Hedin, redaktionschef på Bonnier Education kommer under Molnets första dag presentera en ny undersökning som visar att Sverige har halkat efter sina nordiska grannar när det gäller användandet av digitala läromedel. Dålig internetuppkoppling, bristande digital kompetens och ett för litet urval av digitala läromedel ses som framstående orsaker.

I en färsk undersökning, av Epinion, som undersöker 1404 svenska grundskolelärares användning och syn av digitala läromedel, är det endast 1 av 5 lärare som primärt använder sig av digitala läromedel idag. Dessutom visar statistik från medlemsföretagen i Svenska Läromedel att endast 6,2 procent av de läromedel som köps in till svenska skolor är digitala. I Danmark är över 50 procent av alla läromedel som köps in digitala och i Norge ligger den siffran på 12 procent och stiger.

Ann-Jeanette Wahlqvist, SO-lärare på Bällstabergsskolan i Vallentuna, är en av få lärare som till stor del använder sig av digitala läromedel och hon är positivt inställd till det:

– Jag gillar att digitala läromedel ständigt är uppdaterade, att de är självrättande och man får en snabb överblick över vad eleverna kan och vad de behövde träna på mera.

Wahlqvist är inte den enda som är positiv till digitala läromedel. Enligt marknadsundersökningen är lärare överlag positivt inställda till digitala läromedel, dels för att det leder till större engagemang hos eleverna och dels för att de sparar dem tid. Samtidigt har det investerats kraftigt i IT-utrustning till de svenska skolorna den senaste tiden, men som det ser ut nu finns det inget att fylla de med.

– Många skolor har bra IT-utrustning, men ingenting att fylla datorerna och surfplattorna med. IT-utrustningen på skolorna fungerar i många fall mer som en skrivmaskin eller så får lärare spendera mycket tid på att skapa sitt eget material, säger Wahlqvist.

Dålig internetuppkoppling och bristande kompetenser

Hos det digitala läromedelsförlaget Bonnier Education känner redaktionschef Angelica Hedin igen sig. Hon menar att problemet ligger i att många av skolorna har en otillräcklig internetuppkoppling och att det har varit för lite fokus på att bredda lärarnas IT-kompetenser.

– Undersökningen från Epinion visar att hela 35 procent av lärarna upplever skolans internetuppkoppling som en barriär mot att använda digitala läromedel. Samtidigt har 34 procent inte deltagit i någon kompetensutveckling för digitala läromedel. Det är helt enkelt inte i linje med år 2017, förklarar Hedin.

Få incitament för att digitalisera läroböckerna

Den sista stora barriären mot att använda digitala läromedel är enligt Epinions undersökning att urvalet av digitala läromedel är för litet. Enligt Angelica Hedin beror det på att det svenska ramverket för att utveckla digitala läromedel är väsentligt sämre än våra nordiska grannländers.

Först och främst finns det inte – som exempelvis i Danmark och Norge – ett centralt skollogin i Sverige. Hos våra grannländer finns även centrala initiativ för att stärka digitaliseringen.

Hedin pekar till exempel på att utbildningsdepartementet i Danmark har etablerat ett bidragssystem på 55 miljoner danska kronor om året under sex år, vilket har gjort det billigare för skolor och kommuner att köpa digitala läromedel. Ett recept som norska myndigheter nu diskuterar att kopiera.

– I jämförelse med de miljarder kronor som spenderas varje på år på IT-utrustning är det en liten summa, som i Danmark har resulterat till att mer än hälften av alla läromedel som köps in i dag av skolor och kommuner är digitala, säger Hedin.

Vill du veta mer?
Kom och hör Angelica Hedin, redaktionschef på Bonnier Education berätta mer om undersökningen och hur vi kan lära från våra grannar i sydväst:

Framtidens digitala skola och vägen dit
Angelica Hedin, redaktionschef Bonnier Education.
Bokmässan, Molnet Scen, G-hallen.
Torsdag 27 september, 10:00 – 10:20.