En majoritet vill att AI-företag ersätter upphovspersoner

AI, upphovsrätt och skapande

Resultaten visar att 55 procent av svenskarna anser att de personer som skapat texter, musik, filmer och bilder inom kultur och media borde få ersättning om deras verk används för att träna AI-verktyg. Endast 15 procent anser att de inte bör få ersättning och 30 procent har svarat att de inte vet. Kunskap om AI samvarierar med attityden till ersättning: de som har större kunskap anser i högre grad att upphovspersonerna bör få ersättning, 67 procent med mycket stor kunskap tycker det, jämfört med 33 procent av dem med ingen kunskap alls.

– Det är glädjande att en majoritet av svenskarna står upp för upphovsrätten. Vi ser också att om fler får större insikt i hur AI-modeller tränas kan stödet för ersättning bli ännu starkare, säger Jørgen Karlstrøm, vd på Bonus Copyright Access.

När respondenterna får ange vem som bör ta ansvar för att upphovspersoner ska få ersättning för användningen av deras verk hamnar företag och organisationer som utvecklar AI-verktyg på första plats (31 procent). Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med föregående år. Organisationer som tecknar avtal för upphovsrätt kommer på andra plats (13 procent), följt av EU genom lagstiftning (11 procent).

Ett tydligt resultat i årets undersökning är också att allt fler efterfrågar mänskligt skapande. På frågan om det spelar någon roll för respondenten om den kultur och underhållning som konsumeras är skapad av AI eller av en människa, svarar hela 75 procent att de föredrar om en människa har skapat verket. Det är en ökning med 14 procentenheter sedan föregående år. Endast 17 procent säger att det inte spelar någon roll, mindre än en procent föredrar AI som avsändare.

– Det verkar ha uppstått en viss mättnad på AI-producerat innehåll. Samtidigt som AI-användningen i vardagen ökar kraftigt, växer också medvetenheten om värdet av mänsklig kreativitet och kultur. Kvinnor uttrycker detta i ännu större utsträckning än män: 80 procent av kvinnorna föredrar kultur skapad av människor jämfört med 70 procent av männen, säger Jørgen Karlstrøm.

Det finns också en oro för att AI ska ha en negativ inverkan på mänsklig kreativitet och kultur. Fler har svarat det (20 procent) än exempelvis att AI ska orsaka negativa konsekvenser för klimatet (7 procent), bli för intelligent (15 procent) eller användas för militära ändamål (13 procent).

Lågt förtroende för AI trots ökad användning

Undersökningen visar också att kunskapen om och användandet av AI har ökat. För första gången är det fler som säger sig ha stor kunskap om AI (50 procent) än liten kunskap (49 procent). En majoritet av svenskarna (56 procent) använder nu AI minst en gång i veckan, vilket är en ökning med 20 procentenheter på ett år. Även på arbetsplatsen har användningen ökat, 52 procent säger att de använder AI minst ett par gånger i månaden, samma siffra förra året var 38 procent.

Det vanligaste användningsområdet är att använda AI som sökverktyg istället för att Googla, 46 procent svarar det, vilket innebär en dramatisk ökning med 33 procentenheter på ett år. Fyra av tio svenskar har också någon gång bett AI om personliga råd, framför allt kopplat till hälsa, träning och livsfrågor.

Samtidigt som användningen ökar är förtroendet för AI fortsatt lågt. Endast 15 procent har högt förtroende för att AI hanterar personlig information på ett säkert sätt och 54 procent litar i liten eller ingen utsträckning på att den information som AI ger är sann. Den främsta oron kopplad till AI är att inte kunna skilja mellan vad som är sant eller falskt (56 procent).

Fakta