Ny undersökning: AI är nu ett etablerat men ifrågasatt verktyg för lärare

Bonus och tre nordiska systerorganisationer i Finland, Norge och Danmark har gemensamt genomfört en undersökning av lärares användning av generativ AI i skolan. Resultaten visar både att AI har blivit ett väletablerat verktyg i undervisningen och att lärarna tror att användningen kommer att öka framöver. Samtidigt skiljer sig situationen åt i de olika länderna och Sverige ligger i flera fall lägre än det nordiska genomsnittet beträffande kunskap och användning av AI-verktyg.

Den nordiska undersökningen genomfördes av Kantar Media och totalt deltog 2540 lärare från grundskola, gymnasium och eftergymnasiala utbildningar. 939 av respondenterna kommer från Sverige.

Så svarade de svenska lärarna

AI är inte längre något nytt och okänt, 58 % av lärarna är något bekanta eller mycket bekanta med AI-verktyg. 56 % använder AI-verktyg för att skapa material i undervisningssyfte, men endast 25% gör det några gånger i månaden eller oftare. Hela 44 % använder dock inte AI-verktyg alls för att skapa undervisningsmaterial. I en undersökning 2024*, utförd av Novus på uppdrag av Bonus, uppgav 12 % (jämför 25 %) av lärarna att de använde AI-verktyg minst en gång i månaden. Detta tyder på att frekvent användning av AI har blivit vanligare.

Av de svenska lärarna i årets nordiska undersökning säger 37 % att de laddat upp publicerat material i ett AI-verktyg medan 63 % säger att de aldrig har gjort det. I undersökningen 2024 svarade 27 % att de hade laddat upp material. De material som oftast laddades upp är olika sorters facktexter och utbildningsmaterial och syftet var oftast att skapa övningsuppgifter, sammanfattningar eller mer lättlästa versioner av texter.

Många lärare tror att AI-utvecklingen kommer att få stor påverkan på de material som används i skolan. 38 % tror att AI-verktyg kommer att ersätta traditionella undervisningsmaterial till hälften eller i stor utsträckning (31,5 % 2024). 39 % tror att de kommer att påverka i liten utsträckning. Endast 3 % tror inte att det kommer att påverka alls.

En femtedel, 19 %, tror att AI-verktyg kommer att påverka elevers och studenters utbildning positivt eller mycket positivt i framtiden, medan 42 % tror att det kommer att påverka dem negativt eller mycket negativt (49% 2024). 27 % är neutrala.

När lärarna blickar framåt tror 56 % av dem att de kommer att använda AI-verktyg i högre eller mycket högre utsträckning för undervisningssyfte. Endast 4 % tror att de kommer att minska sin användning. 17 % tror att de kommer att ligga kvar på samma användning och 13 % kommer inte att använda AI-verktyg alls.

– Våra undersökningar ger stöd åt bilden av att AI får en växande betydelse i undervisningen. Samtidigt finns det fortsatt en stor osäkerhet och oro kring hur det ska påverka elevernas utbildning, säger Jennie Bacchus Hertzman, analyschef på Bonus.

Sverige i jämförelse med övriga nordiska länder

Resultaten tyder på att Sverige avviker lite i några avseenden: svenska lärare verkar använda AI i något mindre utsträckning än sina nordiska grannar, särskilt i grundskolan. Svenska lärare skattar också sin egen kunskap om AI som något lägre än både Norge och Finland. När det gäller framtiden är svenska lärare mer tveksamma till att AI kommer att ersätta dagens undervisningsmaterial. De är också mer oroliga för negativa effekter på elevernas lärande. Skillnaderna är dock små och det finns anledning att studera dem vidare. Läs hela rapporten för nordiska genomsnitt och en mer detaljerad jämförelse mellan de olika länderna.

När lärarna får tala fritt

Lärarna fick också frågan om de ville tillägga något ytterligare om AI i utbildning, här är en kort översikt av innehållet i frisvaren.

1. Lärarna är mest oroliga för fusk och minskat lärande. Många upplever att AI hotar elevernas förmåga att tänka, skriva och resonera själva.

2. Det finns ett stort behov av stöd. Lärare vill ha utbildning, fortbildning och gemensamma riktlinjer för hur AI ska integreras i skolan.

3. Generativ AI ses som ett dubbelbottnat verktyg. Det kan både underlätta vardagen för lärarna men samtidigt underminera kärnkompetenser som kritiskt och analytiskt tänkande.

4. Attityden är splittrad. Lärarna uppvisar allt från stark entusiasm till hård kritik. Skepsisen dominerar men där finns också en nyfikenhet och vilja till mer kunskap.

*Observera att resultaten från undersökningarna 2024 och 2025 ska jämföras med försiktighet. De skiljer sig något både i fråga om design och frågornas formuleringar.