Oro för negativ AI-påverkan på kultur och kreativitet i ny undersökning

En majoritet anser att upphovspersoner bör få ersättning för AI-träning och att det största ansvaret för detta ligger hos företagen som utvecklar AI-verktyg. De flesta föredrar också om en människa skapat den kultur som de konsumerar och många uttrycker oro över att AI kan påverka mänsklig kultur och kreativitet negativt.

Det visar en ny riksomfattande undersökning om svenskarnas attityder till AI som genomförts för sjunde året i rad. Undersökningen ”Svenska folket och AI” baseras på svar från 1000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år. Den är framtagen av Insight Intelligence tillsammans med Bonus, Integritetsskyddsmyndigheten, Myndigheten för digital förvaltning och eSamverkansprogrammet.

Resultaten visar att 61 procent av svenskarna anser att de personer som skapat texter, musik, filmer och bilder inom kultur och media borde få ersättning om deras verk används för att träna AI-verktyg. Endast 13 procent anser att de inte bör få ersättning och 26 procent har svarat att de inte vet.

– Vi tycker inte att det är konstigt att en så stor andel har svarat vet ej, vi förstår att de flesta inte går och tänker på upphovsrättsfrågor i vardagen och den tekniska processen bakom träning av AI-verktyg är svår att sätta sig in i. Vi tror att om fler hade större kunskaper i dessa frågor skulle vi ha sett en ännu större majoritet av ja-svar, säger Peder Lingdén, kommunikations- och utvecklingschef på Bonus.

När respondenterna får ange vem som bör ta ett ansvar för att upphovspersoner får ersättning för användningen av deras verk kommer AI-utvecklare på första plats (25%), upphovsrättsorganisationer på andra plats (14%) och Staten genom lagstiftning på tredje plats (10%). 9 procent anser att EU ska reglera frågan och 7 procent menar att företag som använder AI-verktyg ska stå för ersättningen.

På frågan om det spelar någon roll för respondenten om den kultur och underhållning som konsumeras är skapad av AI eller av en människa, om slutresultatet håller hög kvalitet, svarar 61% att de föredrar om en människa har skapat verket. 24 procent säger att det inte spelar någon roll, 14% vet ej och endast 1 procent föredrar en AI som avsändare.

Ett anmärkningsvärt resultat i årets undersökning är också att nästan lika många är oroliga över att AI har en negativ påverkan på mänsklig kreativitet och kultur (18%) som över att AI kan bli för intelligent (19%).

Undersökningen visar också att 37 procent av svenskarna säger sig vara positiva till hur AI påverkar dem som privatperson, vilket är en minskning med 17 procentenheter sedan toppåret 2021, då majoriteten (54 %) sa sig vara positiva. Trots den minskade AI-optimismen svarar majoriteten att deras användande av AI har ökat under de senaste tre åren. Det är handlar framför allt om generativa AI-tjänster (skapande AI-tjänster som exempelvis ChatGPT, musikredigering eller bildredigering). Var tredje svarar nu att generativa AI-tjänster är det som man har mest nytta av i sin vardag, vilket är en ökning med 14 procentenheter under det senaste året. Varannan svarar i år att de använder Chat GPT, vilket nästan är dubbelt så stor andel som för ett år sen.

– Undersökningen visar tydligt på den ambivalenta relation vi har till AI, det är ett spännande verktyg i vardagen, men ju mer vi använder det desto mer nyanserad och ibland skeptisk blir vår syn på konsekvenserna för våra liv och kreativa yrken, säger Peder Lingdén.

Om undersökningen

Undersökningen baseras på svar från 1000 personer i Sverige mellan 16 och 70 år som under oktober 2024 intervjuats av Verian genom Sifopanelen, som är en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Samtliga resultat finns sammanfattade i rapporten “Svenska Folket och AI 2024”. För pressfrågor, eller för att få ta del av hela rapporten, kontakta Peder Lingdén på peder.lingden@bonuscopyright.se eller 08–545 429 03