Regeringen vill höja bolånetaket – för att hjälpa fler unga komma in på bostadsmarknaden

Den 25 januari presenterade regeringen två förslag för att komma åt överskuldsättningen. Bland annat vill de höja bolånetaket från 85 till 90 procent, samt se över ränteavdraget för blancolån. Förhoppningen är att göra det lättare för unga att komma in på bostadsmarknaden.

Skuldsättningen hos svenska hushåll har ökat markant de senaste åren och unga får det allt svårare att flytta hemifrån på grund av den nuvarande lågkonjunkturen, inflationen och minskningen i nybyggen. Därför har regeringen tagit fram initiativ för att hantera dessa påfrestande problem och skapa en mer hållbar bostadsmarknad. Genom att höja bolånetaket och avskaffa ränteavdraget för lån utan säkerhet, hoppas man underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden och minska risken för överskuldsättning.

Utöver detta utreder regeringen även möjligheten att förändra amorteringskraven för att ytterligare minska risken för överskuldsättning. Dock har vissa experter och aktörer inom bostadssektorn delade åsikter om regeringens förslag, och betonar vikten av att adressera de strukturella problemen på bostadsmarknaden.

Ökad skuldsättning hos svenska hushåll

De senaste åren har skuldsättningen hos svenska hushåll ökat markant, samtidigt som byggtakten har minskat och tillväxten i ekonomin har påverkats. En av de främsta orsakerna till den höga skuldsättningen är ökningen av blancolån och införandet av bolånetaket år 2010. Därför har många unga och förstagångsköpare tvingats ta blancolån för att ha råd med den höga kontantinsatsen som krävs för att köpa en bostad.

Som ett försök till att hjälpa unga komma in på bostadsmarknaden och minska risken för överskuldsättning, har regeringen föreslagit att höja bolånetaket från nuvarande 85 procent till 90 procent. Detta skulle innebära att kravet på kontantinsats skulle minska från 15 till 10 procent. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) betonar att en höjning av bolånetaket skulle sänka tröskeln för fler att kunna köpa sin egen bostad och samtidigt minska incitamenten att ta blancolån.

Som följd av regeringens förslag att höja bolånetaket, har Finansinspektionen i uppdrag att utreda frågan och lämna sitt ställningstagande senast den 23 februari 2024. Därefter hoppas regeringen få en klar bild av konsekvenserna av en höjning av bolånetaket och hur det kan påverka hushållens skuldsättning.

Avskaffande av ränteavdrag för lån utan säkerhet

För att ytterligare minska risken för överskuldsättning föreslår regeringen att ränteavdraget för lån utan säkerhet - som blancolån - ska avskaffas. Detta innebär att dessa lån inte längre kan tas bort på skatten. Finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) förklarar att det inte är rimligt att staten ska finansiera eller uppmuntra till beteendet att ta lån utan säkerhet, vilket skapar problem för enskilda människor och riskerar att påverka ekonomin i landet negativt.

Avskaffandet av ränteavdraget för lån utan säkerhet kommer att ske stegvis. Redan nästa år kommer avdraget att halveras och året därpå försvinner möjligheten helt. Denna reform förväntas spara staten åtta miljarder kronor under de kommande två åren.

Möjligheter och konsekvenser

Regeringens förslag har mötts med blandade reaktioner från experter och aktörer inom bostadssektorn. Vissa experter är skeptiska till förslagen och anser att de är för små och inte adresserar de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, uttrycker offentligt sin skepsis och menar att det behövs mer systemtänkande för att lösa problemen.

Däremot ser vissa aktörer positivt på förslagen. Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta, anser att det viktigaste är att fokusera på amorteringskraven och att regeringen bör istället titta närmare på hur dessa kan förändras för att minska risken för överskuldsättning. Regeringen har också tidigare utrett utformningen av amorteringskravet och förväntas presentera sina slutsatser senast i oktober 2024.