Gsn0vjuaa6be1uyt26xb

Därför är vinsten privata välfärdsaktörers huvudsakliga drivkraft

Blogginlägg   •   Feb 15, 2018 12:21 CET

Man kan säga att det finns tre olika aktörer inom svensk välfärd: offentliga, privata och idéburna. Att ansvaret för välfärden åligger kommuner och landsting/regioner är en del av den svenska författningen. Men vilken drivkraft ligger bakom vilken aktör?

Twgvqtuu0qyjlhv8n7xh

Unikt stödprogram för familjer i Alingsås

Pressmeddelanden   •   Feb 06, 2018 14:42 CET

Från och med 1 februari driver Bräcke diakoni ”Home-Start” på uppdrag av Alingsås kommun. Verksamheten finns till för familjer i Alingsås kommun som under en begränsad tidsperiod kan få stöd av en familjekontakt. Frivilliga familjekontakter rekryteras, utbildas och handleds av Bräcke diakoni som också matchar familjer med en passande familjekontakt.

Slukru45jdgjgucqwfin

Ny rapport: Personer med psykisk ohälsa får svårare att ta del av trygghetssystemen

Pressmeddelanden   •   Jan 22, 2018 12:15 CET

Bräcke diakonis verksamhet Personligt ombud lämnar varje år en rapport om hur deras målgrupp, personer med psykisk funktionsnedsättning, upplever välfärdssystemen. Årets rapport visar att det fortfarande finns tydliga brister i tillgänglighet och delaktighet.

Sve8fu2lnnrj7kbkjiqr

Bräcke diakoni tar över Stångberga Omsorg

Pressmeddelanden   •   Jan 11, 2018 09:14 CET

Bräcke diakoni gör ytterligare ett förvärv i Stockholmstrakten. Ett övertagande av Stångberga Omsorg stärker organisationen som aktör inom idéburen äldreomsorg.

Media no image

Bräcke diakonis vd till Röda korset

Pressmeddelanden   •   Jan 09, 2018 09:05 CET

Martin Ärnlöv, direktor och vd på Bräcke diakoni, har utsetts till ny generalsekreterare för Röda korset. Han tillträder sin nya tjänst den 26 mars 2018.

Bräcke diakoni har under flera år utvecklats till en av Sveriges största och mest dynamiska idéburna vård- och omsorgsaktörer. Nu går organisationens direktor/vd, Martin Ärnlöv, vidare till ett nytt uppdrag som generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

– Det ska bli spännande att få leda Svenska Röda Korset i en tid då de humanitära behoven i Sverige och världen innebär så många utmaningar. Det finns en enorm kraft i civilsamhället och människors engagemang, som jag ser fram emot att ta vara på och fortsätta utveckla, säger Martin Ärnlöv.

Martin Ärnlöv har varit direktor/vd på Bräcke diakoni sedan 2008 och är en viktig del i organisationens starka tillväxt. Att byta ledare är alltid en utmaning men organisationen kommer fortsätta sin expansiva utveckling med målet att bygga en stark idéburen aktör inom vård och omsorg. Och visionen är precis som tidigare att vara med och bidra till ett medmänskligare samhälle för alla.

– Det är alltid tråkigt att förlora uppskattade medarbetare, men utnämningen visar samtidigt att Bräcke diakoni väcker uppmärksamhet i allt bredare led. Det är också ett kvitto på vår förmåga att utveckla bra ledare, säger Ionie Oskarson, ordförande för Bräcke diakoni.

Rekryteringen av en efterträdare till Martin Ärnlöv påbörjas inom kort.

Kontaktpersoner

Ionie Oskarson, styrelseordförande Bräcke diakoni

ionie.oskarson@telia.com, 0705-748 505

Martin Ärnlöv, direktor på Bräcke diakoni

martin.arnlov@brackediakoni.se, 070-241 62 23 

”Ett medmänskligare samhälle” – det är Bräcke diakonis vision. Vi bedriver en bred non profit-verksamhet inom vård och omsorg, på flera olika håll i landet. Själva grundtanken är att vi och våra över 1000 medarbetare ska göra nytta där det behövs. 

Här kan du läsa mer om vilka vi är
https://www.brackediakoni.se/vilka-ar-bracke-diakoni/om-oss

Läs vidare »
Media no image

Tillitsstyrningens principer är vår värdegrund

Blogginlägg   •   Dec 18, 2017 14:59 CET

Inom ramen för Tillitsdelegationen pågår just nu ett omfattande arbete med att synliggöra tillitens roll i styrningen av offentlig finansierad vård, skola och omsorg. Förutom det sedvanliga utredningsarbetet följer delegationen 12 försöksverksamheter med följeforskare för att knyta ihop praktiska initiativ för att hitta mer tillsbaserade styrningsmodeller till generaliserbar kunskap. Bräcke diakonis IOP (Idéburet-offentligt partnerskap) med Alingsås kommun kring en vårdkedja för personer med demenssjukdom är en av dessa försöksverksamheter. Grunderna för detta IOP bygger bl.a. på tilliten mellan parterna för att kunna och vilja bidra till det gemensamma målet som i vårt fall är behoven hos personer med demenssjukdom. Dessa grunder stämmer väl överens med den definitionen av tillsitsbaserad styrning som Louise Bringselius, forskningsledare i Tillitsdelegationen nyligen har föreslagit i sitt ramverk:

”Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa brukaren.”

Stiftelsen Bräcke diakoni har sedan den startades 1923 byggt sitt arbete på dessa principer. Det finns en kultur och ett arbetssätt där det finns stor tillit till medarbetarnas engagemang, kompetens och viljan att hjälpa andra människor. Det sistnämnda är våra grundläggande värderingar, vår drivkraft och vårt existensberättigande! Det finns en styrning som bygger på öppenhet och transparens där kvaliteten i våra insatser blir synliga och driver utvecklingsarbetet. Det finns systematiskt lärande av brister och goda exempel och det finns stödfunktioner som fokuserar på att skapa värde för dem vi finns till för och som uppfattas som stöd och inte som kravställare.

Samtidigt ser vi att svensk välfärd inte är organiserad för tillit. Vi ser dagligen upphandlingar där anbudsgivare levererar tjänster som följer regelböcker istället för att ha utrymmet att utforma tjänsterna efter människornas behov tillsammans med dessa. Upphandlingskulturen är direkt tillitsförstörande och motarbetar systematiskt långsiktiga relationer mellan aktörer. Vi ser också att gränserna mellan olika beslutsnivåer i systemet är knivskarpa: mellan kommuner och regioner, mellan utförare och beställare, mellan olika lagstiftningar och mellan olika instanser i vård- och omsorgskedjan (akut sjukvård, primärvård, social omsorg, socialtjänst, …). Vården och omsorgen styrs ofta av rädsla att göra fel utifrån ett regelperspektiv.

Jag ser framemot en tillitsreform som stöder ett långsiktigt samarbete, modet att pröva nytt och viljan att förändra systemet tillsammans med dem det är till för.

Läs vidare »
Media no image

90-åring får eget 90-konto

Pressmeddelanden   •   Dec 08, 2017 10:28 CET

Bräcke diakoni har sysslat med vård och omsorg i över 90 år. Insamling har vi bara sysslat med i drygt ett år. Men nu, när vårt 90-konto är på plats, har vi ambitionen att bli lika självklara även där.

Bräcke diakoni har under många år fått stöd av både företag och stiftelser. Men under våren 2017 började vi även att samla in pengar från allmänheten. Vi smög igång i det lilla. Men nu växlar vi upp vårt arbete och tar ett stort kliv framåt, i och med vårt 90-konto.

– Det känns jättekul att vi nu är 90-kontoinnehavare. Det är en kvalitetsstämpel av rang. Det är också starkt inpräntat i svenskarnas medvetande att det bara är till 90-konton man ska skänka pengar så det här betyder mycket för oss, säger Katarina Johansson, fundraisingansvarig på Bräcke diakoni.

Någon kan fråga sig varför vi på Bräcke diakoni ska syssla insamling över huvud taget, vi har ju haft fungerande verksamhet i snart 100 år, utan insamlade medel? Martin Ärnlöv, direktor och vd, förstår frågan. Men tycker svaret är enkelt.

– Vi har jobbat med volontärer som engagerat sig med sin tid i decennier. Men en del kan lättare bidra med pengar än med tid, och nu gör vi det lite enklare för dem att också bidra, säger han.

Insamlade medel är också en möjlighet för oss att ge de människor vi möter i våra verksamheter något extra.

– Många av våra verksamheter drivs genom avtal med kommun och landsting. Pengarna vi får är då öronmärkta till mat, sängplats, personal och så vidare. Men vår personal, med sin kompetens och sin erfarenhet, har många goda idéer kring vad man kan göra mer. Med hjälp av pengarna vi samlar in hoppas vi kunna förverkliga de här idéerna.

Vill ni veta mer om oss och vårt insamlingsarbete? Tveka inte att slå en signal!

Katarina Johansson, fundraisingansvarig

katarina.johansson@brackediakoni.se
031 - 50 27 35

Martin Ärnlöv, direktor/vd

martin.arnlov@brackediakoni.se
031 – 50 25 01


Här är våra nya 90-siffror  för den som vill bidra

Swish: 123 900 61 56
Bankgiro: 900-6156


Vilka är vi?

”Ett medmänskligare samhälle" - det är Bräcke diakonis vision. Med en bred verksamhet inom vård och omsorg driver vi bl a flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Vi har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Med över 90 år i branschen är vi nu piggare än någonsin!

Läs mer om oss på www.brackediakoni.se

Vad är ett 90-konto?

Ett 90-konto, det vill säga ett bankgiro och plusgiro som börjar med 90, funkar som en kvalitetsstämpel för seriösa insamlingsorganisationer. Svensk insamlingskontroll har högt ställda krav för att tilldela en organisation ett 90-konto och fortsätter sedan att granska organisationen. Läs mer om 90-konto på www.insamlingskontroll.se 

Läs vidare »
Media no image

EU och den nationella friheten – vem styr egentligen?

Blogginlägg   •   Nov 15, 2017 10:41 CET

I veckan kommer EU-ländernas regeringschefer på toppmötet i Göteborg underteckna EUs sociala pelare som består av tjugo principer för sociala rättigheter för EU-medborgare. Huvuddelen av dessa principer handlar om arbetsmarknaden men fyra berör viktiga välfärdstjänster såsom hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg, inkludering av personer med funktionsnedsättning och stöd för hemlösa.

Följer man den svenska debatten kring den sociala pelaren kan man hitta två tydliga riktningar: Förespråkarna anser att det är viktigt att man höjer ambitionsnivån för det gemensamma arbetet kring de sociala frågorna på EU-nivå medan motståndarna lyfter fram pelaren som ett exempel för mer överstatlighet och förflyttning av makt till Bryssel. Man ser också en risk att den svenska modellen för hantering av arbetsmarknaden genom parterna undergrävs.

Läser man EU-kommissionens material framgår det tydligt att den sociala pelaren inte ställer krav på ny lagstiftning utan anger en riktning där varje land avgör själv hur man vill hantera den. Varför är man då orolig i Sverige? Säkert handlar en hel del i debatten om blockpolitikens retorik där opposition och näringsliv kritiserar regeringen när den tar initiativ. Samtidigt är rädslan för maktförskjutningen berättigad, inte för att EU ställer krav utan för att Sverige har en tradition av att ”övertolka” EU-direktiv, det vill säga glömma bort möjligheten att ta vara på friheten att anpassa EU regelverket till de nationella förutsättningarna.

Ett tydligt sådant exempel är tillämpningen av upphandlingsdirektivet i lagen om offentlig upphandling (LOU) när det gäller sociala tjänster av allmänt intresse d.v.s. välfärdstjänster som finansieras med skattemedel. Jag har tidigare skrivit om ett seminarium om de rättsliga förutsättningarna av bland annat Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP). Mathias Sylvan belyste då det faktum att det inte finns några EU-rättsliga krav att tillämpa LOU på välfärdstjänster. Till exempel tillhandahålls över 50 procent av all social omsorg i Tyskland av idéburna aktörer utan att den upphandlas enligt EU-direktivet.

Den sociala pelaren som undertecknas i Göteborg denna vecka är ett exempel för hur EU tar initiativ för att ange en riktning utan att inskränka medlemsländernas möjligheter att anpassa den till sina förutsättningar. Upphandlingsdirektivet och de svenska upphandlingslagarna är ett annat område där vi i mycket högre utsträckning kan ta oss friheten att skapa förutsättningar för ändamålsenliga välfärdstjänster. Välfärdstjänster som fokuserar på att möta individers behov istället för att utformas efter detaljerade upphandlingsregler.

Thomas Schneider
kvalitetschef, Bräcke diakoni

Läs Thomas tidigare bloggar här

Den sociala pelaren som i veckan undertecknas i Göteborg är ett exempel på hur EU tar initiativ för att ange en riktning utan att inskränka medlemsländernas möjligheter att anpassa den till sina förutsättningar. Upphandlingsdirektivet och de svenska upphandlingslagarna är ett område där vi i högre utsträckning kan ta oss friheten att skapa förutsättningar för ändamålsenliga välfärdstjänster.

Läs vidare »
Media no image

Är det ännu mera skrämmande att inte vara rädd?

Blogginlägg   •   Nov 06, 2017 12:11 CET

Alla Helgona helgen är en älskad helg som de senaste två decennierna fått sällskap av Halloween. Tusentals ljuslyktor på kyrkogårdarna och minst lika många lysande pumpor i våra trädgårdar och på Liseberg. Allt lyser upp i höstmörkret och det älskar vi. Det behöver vi.

Det går trender i Alla Helgona. I år beräknas varannan svensk ha gått till en kyrkogård och de flesta har med sig ett ljus att sätta på graven. Samtidigt kommer nya siffror på att fler och fler begravningar inte har någon ceremoni. 6 procent är det idag. Vi hinner inte ha en begravning, vill inte ha eller har inte råd. Utomlands, räcker att ta sig till Danmark, är det vanligt att en begravning sker en vecka efter att den döde dött. I Sverige finns sedan många år tillbaka en regel att begravningen ska vara inom en månad efter dödsfallet. Undrar vad som skulle hänt om inte bestämmelsen funnits…

Begravningen handlar idag alltmer om att ta hänsyn till de anhöriga mer än den döde, säger en företrädare för begravningsbyråerna i Sverige.

Våra attityder till döden och förhållandet till de döda kan liknas vid ett klassiskt smörgåsbord - här finns allt. Någon besöker graven varje dag eller ha seanser för att få kontakt med den döde. Någon eller några andra skriver ett upprop om att ett hospice inte ska kunna byggas i deras bostadsområde med hänsyn till barnen som bor i husen omkring. Rädslan över att barnen ska komma i kontakt med döden är stor om jag förstått det hela rätt. Samtidigt tänker jag att de flesta av barnen spelar dataspel i sin rum och majoriteten av dessa spel går, som vi vet, ut på att döda andra människor, figurer eller väsen.

Det verkar som vi har lättare att döda på låtsas och tro att det är på riktigt, än att våga påminnas om den verkliga döden utan att låtsas som om den inte finns.

Halloween innebär att vi klär ut oss till de läskigaste vi kan. Vi ska helst se döda ut eller iallafall blodiga, skadade och skrämmande. I början av min tid som präst predikade jag om att alla som skulle köpa en skelettdress eller dödskalleset borde behöva ett intyg på att man på något sätt börjat bearbeta sin egen död. Visst, jag håller med, det var naivt och för 25 år sedan, men min förundran över glappet mellan den verkliga döden och den fiktiva lever kvar och förbryllar mig. Och oroar mig.

I kvällsmörkret på Liseberg hörs smått skräckinjagande ljud ifrån buskar och träd. Gravstenar med texten R.I.P. (Rest in peace) lutar sig tätt intill godishjulen. Halloweensminkade utklädda personer förhöjer skräckgraden. Mardrömmen bjuder in till en skrämmande upplevelse och varningsskyltar finns att man gör det på egen risk och på eget ansvar. Skräckhuset är fullbokat för ikväll…

Ser en stor annons i en av våra största dagstidningar att komikern Henrik Schyffert är ute på en kritikerrosad stand up show ”Var inte rädda”. Den går för utsålda hus över hela vårt land. Jag känner igen orden, var inte rädd, de lär stå 365 gånger i Bibeln. Vill man kan man tänka att vi har ett ”var inte rädd” för varje dag under ett helt år. Fin tanke. Viktig tanke. För det är väl just rädda vi är när vi vill hålla allt som handlar om den verkliga döden på behörigt avstånd eller klä ut oss så att vi kan leka döda.

P O Enqvists ord lyder; ”En dag ska vi dö. Alla andra dagar ska vi leva”. Inte ”en dag ska vi dö. Alla andra dagar ska vi vara rädda”.

Är det ännu mera skrämmande att inte vara rädd?

Någon skriver ett upprop om att ett hospice inte ska kunna byggas i deras bostadsområde med hänsyn till barnen som bor i husen omkring. Rädslan över att barnen ska komma i kontakt med döden är stor om jag förstått det hela rätt. Samtidigt tänker jag att de flesta av barnen spelar dataspel i sin rum och majoriteten av dessa spel går, som vi vet, ut på att döda andra människor, figurer eller väsen.

Läs vidare »
Media no image

Men – blir det här bra…?

Blogginlägg   •   Okt 31, 2017 15:40 CET

Jag tycker Sverige är ett fantastiskt bra land att leva i. Jag är tacksam över att jag fått den oförtjänta förmånen att leva just här. Och jag tycker vårt lands sätt att ordna med välfärden i samhället på det hela taget är utmärkt. Det gäller även vård och omsorg på de områden där Bräcke diakoni är engagerade. Men – ibland blir det fel. Och ofta handlar det då om att ”ingen” tagit ansvar för helheten, snarare än att ”någon” har gjort fel.

Inom vård och omsorg idag pratar vi ofta om ”vårdkedjor” och ”personcentrerad” vård. Om att aktivt ta in patienten eller brukaren i upplägget av insatserna. Det är bra och viktigt, och ofta helt nödvändigt inte minst när möjligheterna ökar. Det kan handla om införande av digitala lösningar, eller att det finns olika medicinska behandlingar som ger lite olika effekt. I dessa situationer är det en god utgångspunkt att utgå från att de flesta människor är experter på sitt eget liv.

Men då måste vi också kunna styra samhällets resurser på det viset. Ett sådant försök är Bräcke diakonis och Alingsås kommuns pilotprojekt med ett partnerskap kring demensvård. Att fånga upp en drabbad redan vid de första minnestesterna på vårdcentralen. Sedan kunna följa upp med information och personlig kontakt också med de närstående; vid behov komplettera med hemtjänst och – så småningom, när sjukdomen blivit svårare att hantera – kunna erbjuda ett särskilt boende med demensinriktning. Initiativet lovordas av många, men helhetstänket i avtalsupplägget ogillas av Konkurrensverket, som tycker att vårdkedjan borde styckas upp i delar som upphandlas var för sig.

Tjänstemännen är inte ondskefulla, utan menar förstås att de värnar om regler och praxis. Men – det var ju just helheten runt den enskilda människan som var poängen, inte stuprören i de olika ansvarsområdena…

Ett annat exempel engagerar många människor i dessa dagar, och det handlar om alla de flyktingungdomar som efter 2-3 års handläggning nu får avslag och ska utvisas ur Sverige. Efter att i många fall byggt upp en ny tillvaro, lärt sig svenska, och kommit långt i skolsystemet. Också hemma i min familj bor sedan ett halvår en 19-årig kille från Afghanistan som pratar flytande svenska, vill bli sjuksköterska och nu läser vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Han har precis gjort sin första praktik på ett kommunalt demensboende och direkt blivit erbjuden extrajobb. Migrationsverkets tjänstemän vill förstås göra ”rätt” enligt sina bedömningar, samtidigt som Sverige är i skriande behov av utbildad vårdpersonal i yngre årgångar. Någonstans skulle man ju ändå kunna hoppas att någon stannar till och tänker: ”Men – blir det här så bra egentligen…?”.

Genom att verka inne i välfärdssystemen, ifrågasätta och driva på utvecklingen så kan Bräcke diakoni hjälpa till att få Sverige till ett ännu bättre land. Det är i sig en diakonal insats med tyngd.

Martin Ärnlöv
Direktor/VD, Bräcke diakoni

Inom vård och omsorg idag pratar vi ofta om ”vårdkedjor” och ”personcentrerad” vård. Om att aktivt ta in patienten eller brukaren i upplägget av insatserna. Det är bra och viktigt, och ofta helt nödvändigt inte minst när möjligheterna ökar. I dessa situationer är det en god utgångspunkt att utgå från att de flesta människor är experter på sitt eget liv.

Läs vidare »

Kommande evenemang 1 evenemang

14 Mar 09:00

Välkommen på konferens med Bräcke diakoni och Tillitsdelegationen

2018-03-14, 09:00 - 12:00 CET
Arena: Första Lång, Första Långgatan 17B, 413 27 Göteborg

Kontaktpersoner 6 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Marknadschef
  • erik.zaar@brackediakoni.se
  • 031-50 27 25

  • Presskontakt
  • Områdeschef Rehab & Funktionshinder
  • lvhejepihelenerpoe.melwclsuztrubomermh@bradzckediabpfiemnakoecni.se
  • 031-50 26 94

  • Presskontakt
  • Områdeschef Hälsa & Vård
  • jgerikhily.axqndfqhterssonndfh@bxzokknrackorediakakoni.smse
  • 0765-03 25 25
  • 031-50 25 25

  • Presskontakt
  • Områdeschef
  • Äldreomsorg & Hospice
  • maakude.kardell@wzbrackediczakrgpktuonmvi.zunucnmose
  • 0732-70 72 47
  • 031-50 25 31

Om Bräcke diakoni

Bräcke diakoni erbjuder vård och omsorg utan vinstsyfte

”Ett medmänskligare samhälle” – det är Bräcke diakonis vision. Med en bred verksamhet inom vård och omsorg driver vi bl a flera vårdcentraler, äldreboenden och rehabiliteringsverksamheter. Vi har också många verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med olika former av funktionsnedsättningar. Som delägare i Ersta Sköndal högskola har vi en nära koppling till forskning och utbildning.

Som en politiskt och religiöst obunden stiftelse har vi inga ägare som ställer vinstkrav – all vinst återinvesteras i verksamheten. Det gör oss till ett spännande alternativ till både privat vinstdrivande- och offentlig vård och omsorg. Många av våra uppdrag kommer från kommuner och landsting, men vi startar gärna nya projekt och hittar kreativa lösningar tillsammans med andra. Själva grundtanken är att vi och våra över 1000 medarbetare ska göra nytta där det behövs.

Bräcke diakoni startade i Göteborg 1923, med syfte att utbilda diakonissor, dåtidens sjuksköterskor. Idag finns vi i ett tiotal kommuner i södra Sverige, med totalt närmare 40 verksamheter, och vi fortsätter att växa och utvecklas.

Adress

  • Bräcke diakoni
  • Bräcke Västergårds Väg 5
  • 418 77 Göteborg